SAMMANFATTNING Detta examensarbete syftar till att kvalitetssäkra omvårdnaden av hästar med medicinsk kolik på djursjukhusens stationärvårdsavdelning. Genom att bidra med ett förslag till standardvårdplan för hästar med medicinsk kolik vill vi optimera hästens vård och omvårdnad under sjukhusvistelsen. Syftet med att arbeta med standardvårdplaner (SVP) är att skapa högkvalitativ omvårdnad, underlätta dokumentationsarbetet och i förlängningen kunna få mer tid till att se och vårda den enskilde patienten. Kolik är en åkomma med många olika samverkande faktorer, både miljöbetingade och eventuellt ärftliga Kolik i matsmältningskanalen delas ofta in i medicinsk- och kirurgisk kolik och i detta arbete läggs vikten på medicinsk kolik. Huvuddelen (~90 %) av all kolik kräver ingen kirurgi och tillhör därmed gruppen medicinsk kolik. Kolikavsnittet i arbetet är tänkt som en kunskapsöversikt över sjukdomstillståndet och ska användas som ett styrdokument för att trygga en kvalitativ basnivå på omvårdnaden. I standardvårdplanen har ett antal riskområden identifierats och därefter har riskdiagnoser, mål och åtgärder för att uppnå huvudmålet - en kolikfri patient, utarbetats. Därpå utvecklades kryssprotokoll för parametrar vid observation av kolikhäst och för smärtbedömning vid medicinsk kolik. Nyckelord: dokumentation, medicinsk kolik, omvårdnad, standardvårdplan SUMMARY This diploma work aims to assure the quality care of horses with medical colic on the veterinary hospital's stationary ward.

The aim was to identify if the veterinary nurse is as competent as the veterinaian in placing a nasoesophageal feeding tube. The aim was also to identify the complications with malnutrition and the advantage and disadvantage of the procedure. This essay is based on several interviews with both veterinary nurses and veterinaries. 16 persons were asked 4 short questions in conjunction with an intensive care/emergency and surgery congress in Gothenburg in February 2013. In addition 4 major hospitals that provided intensive care were asked to answer 5 more detailed questions, one answer from a veterinary and one answer from a veterinary nurse was requested.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med Gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

By limiting our horse?s freedom of movement, we restrict their opportunity to forage, which is one of their most important needs. If their need of forage is not fulfilled it can lead to frustration, which might manifest itself in abnormal behaviour, like the oral stereotypies for example crib-biting. It is a held belief that the horse swallows air while crib-biting, which they don?t, and that swallowed air causes colic, and the belief that other horses can copy the behaviour, leads to the use of many methods to prevent the behaviour.

In metabolism Mg plays an important role because it affects many cellular enzymes in the body. The energy metabolism and protein synthesis are dependent on Mg as an enzyme activator, Mg is also involved in the synthesis of RNA and DNA. Absorption of Mg primarily takes place over the ruminal epithelium in ruminants. The main storage of Mg is in the bones but that can only be reached if the cow is in great need of calcium or phosphorus, it's a hormonal regulated process that induces catabolism of bones. Free and available sources of Mg are found in soft tissues and in the extra cellular fluids that includes cerebrospinal fluids and blood.

BakgrundEnhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen.SyfteSyftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på Gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet.

Peritonitis is a potentially life-threatening disease in horses. With no published work from Sweden, the objective of the study was to describe the occurrence and demographics of horses with peritonitis and to evaluate the outcome of treatment in terms of short-term survival during a ten-year period in a large clinic in Sweden. Data were examined in a retrospective manner in 69 horses diagnosed with and treated for peritonitis at Universitetsdjursjukhuset (UDS) in Uppsala between 2002-2012. Demographic data examined included age, breed, gender, history, duration of illness before arriving at UDS, reason for seeking veterinary care, initial clinical findings (general state of health, heart rate, respiratory rate, mucous membrane appearance, rectal temperature, abdominal sounds, rectal examination, nasogastric tube results), abdominocentesis results (abdominal fluid analysis including visual inspection, leukocytes and protein, cytology, bacterial culture and sensitivity pattern), complete blood count (CBC), Serum amyloid-A (SAA) upon presentation and a follow up, plasma fibrinogen, plasma protein and albumin, treatments, length of hospitalisation and outcome. All medical records with the diagnosis of peritonitis were extracted from the medical records system Trofast. All records with any other diagnosis code referring to trauma such as rectal tear or ruptured uterus, recent abdominal surgery, external trauma or rupture in the Gastrointestinal tract were excluded. To be included in the study, the peritoneal fluid should contain more than 20.000 cells/?L, have a peritoneal protein value of >30 g/L; or have a significantly changed peritoneal fluid sample (orange with increased turbidity or worse) in cases where no data on cells or protein were available. The horses were divided into two groups; one where the peritonitis was deemed to have an idiopathic aetiology (primary peritonitis) and the other group where the peritonitis had a possible aetiology such as intestinal parasites, impaction etc.

A zoonosis is a disease or infection that is naturally transmitted between vertebrate animals and humans. The majority of infectious diseases that affect humans are zoonoses. Environments where wild animals, domestic animals and humans live in close proximity with no or small boundaries in the ecological system favor the transmission of diseases between animals and humans. The above described situation is more common in low income countries, where humans and animals live in high density and zoonoses are generally more common. The study was conducted in Cambodia.

Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen mellan Europas länder. Skillnaderna kan bla ligga i olika förskrivningsmönster där antal tillgängliga läkemedel på marknaden och olika behandlingsstrategier har en viss betydelse. Både ur samhälls- och individperspektiv är det viktigt att ha en hög kvalité på förskrivningen av läkemedel och det har föreslagits att det finns ett samband mellan hög kvalité och användningen av ett begränsat antal väldokumenterade läkemedel. Internationella jämförelser ger möjligheter för länder att jämföra sin läkemedelsanvändning med andra, vilket kan leda till utveckling av nya riktlinjer i en strävan mot evidensbaserad läkemedelsanvändning. Internationella jämförelser är dock förenat med många fallgropar och ställer krav på standardiserade metoder för mätningar.