Sökresultat:
311 Uppsatser om Gastric bypass surgery - Sida 16 av 21
Perioperativ trycksårsprevention - en litteraturstudie om operationssjuksköterskans skyddande åtgärder
ABSTRACTPressure ulcers are a serious health damage that causes great suffering, prolonged hospital stays and increased health care costs. Patients undergoing surgery are at high risk of developing pressure ulcers and it is the operating theatre nurse responsibility to protect against health damage through nursing. There are little research made in the area of perioperative pressure ulcer prevention. In order to investigate perioperative pressure ulcer preventive care measures that are described in the litterature and to answer the question how the operating theater nurse can protect the patient, a pilot study of a systematic literature review was carried out. Data base searches were conducted in PubMed and Cinahl from where ten articles were selected and examined for their quality and content.
Omvårdnadsepikriser: Från sluten somatisk vård till hemsjukvård
Distriktssköterskan är ofta den sista länken i vårdkedjan från den somatiska vården och hemsjukvården. En fungerande överrapportering från den slutna somatiska vården till hemsjukvården är av yttersta vikt för patientens trygghet och säkerhet och det är därför viktigt att innehållet i omvårdnadsepikrisernas uppfattas som relevant för den fortsatta vården. En omvårdnadsepikris skall innehålla en slutanteckning över de omvårdnadsåtgärder som genomförts på sjukhuset och en kort beskrivning över patientens aktuella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors uppfattning om omvårdnadsepikrisernas relevans och användbarhet i den fortsatta vården i hemmet av palliativa patienter samt att jämföra dessa med det faktiska innehållet i omvårdnadsepikriser skrivna av sjuksköterskor inom den slutna somatiska vården.Studien har genomförts med en innehållsanalys av 16 omvårdnadsepikriser insamlade från en kirurgiavdelning på ett större sjukhus i Göteborgsregionen samt semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor i Göteborgsregionen. Avslutningsvis jämfördes resultatet från de två datakällorna för att bedöma överensstämmelsen mellan dessa.
Migration losses of Atlantic salmon (Salmo salar L.) smolts at a hydropower station area in River Åbyälven, Northern Sweden : passage fates at a reservoir, a power house and a bypass structure
A large number of rivers in northern Sweden have hydropower developments that cause negative effects on both up- and downstream migrations of anadromous species like Atlantic salmon. So far, most attention has focused on the hindrances of adult fish during their upstream spawning migration. However, since turbines in power stations cause losses on downstream passing fish, the focus on negative effects on smolts has increased. The aim of this study was to compare three different causes of losses of salmon smolts passing downstream through a power station area in the flow-controlled River Åbyälven in northern Sweden.A total of 61 wild salmon smolts were caught and radio-tagged in the River Åbyälven during their downstream migration in June 2009. The salmon smolts were released at three locations, 1.1 km upstream from the power station, in the turbine intake and in the upper part of a fishway, acting both for up- and downstream fish passage.
Allmän barnvaccination mot humant papillomvirus för flickor, en cost- benefit analys.
Introduction: Every year about 450 women in Sweden are diagnosed with cervical cancer, almost 200 die and thousands undergo surgery because of cell changes in the cervix. A HPV infection can lead to cervical cancer and therefor costs for the society. The implementation of a vaccination program against HPV is a way to avoid these costs. Aim: The study aimed to calculate the economic impact of the HPV- vaccination program for children in Sweden through a cost-benefit analysis. Method: In this analysis, status quo was compared with non-administration of the HPV-vaccine for the selected cohort of ten-years-old girls in Sweden.
Modifiering av ett generiskt postoperativt instrument till ett instrument speciellt inriktat mot kranskärlsoperation
Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet
?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter
kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)).
Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en
mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är
en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt
instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och
varaktighet efter denna typ av operation.
Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär
användes en kvantitativ design.
Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och
utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en
litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15),
inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).
Att opereras och vara vaken : Upplevelser utifrån patientperspektivet
Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional anestesi istället för att bli helt sövda. Denna anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet.
Sjuksköterskans postoperativa omhändertagande av patienter som genomgått generell narkos.
Tidigare forskning visar att patienter har olika behov postoperativt, det är sjuksköterskans uppgift att anpassa omvårdnaden till individen. Patienter har postoperativt ett extra stort behov av information. Sjuksköterskor och patienter har olika åsikter om vilka behov som ska tillgodoses först. Sjuksköterskan anser att kompetenta vårdgivare, smärtlindring och den behandling som vårdpersonal ger ska prioriteras först. Det viktigaste för patienterna var kompetenta vårdgivare, kommunikation samt god omvårdnad.
Postoperativ sårinfektion efter rektumamputation - Patientens upplevelser
Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.
Postoperativt illamående hos patienter som genomgått hjärtkirurgi
SAMMANFATTNINGBakgrundPostoperativt illamående och kräkningar (PONV) är de vanligaste komplikationerna efter kirurgi och anestesi. Många patienter kan uppleva illamående och kräkningar som ett större problem än postoperativ smärta i samband med kirurgiska ingrepp. Faktorer som kön, ålder och åksjuka kan öka risken att drabbas av PONV.SyfteStudiens syfte var att undersöka förekomsten av illamående efter hjärtkirurgi. Vi ville även kartlägga om det fanns skillnad mellan kvinnor och män, i ålder samt samband mellan åksjuka och tid med respiratorbehandling och illamående. MetodStudiens design var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär bland patienter som genomgått hjärtkirurgi.
Livet efter bypassoperation
Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.
Kompressionsstrumpans vara eller icke vara, finns evidens för kompressionsbehandling av ödem i tagben efter CABG?
Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.
Trycksår efter buklägeskirurgi : Prevalens, lokalisation, kategorisering och riskfaktorer
Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.
Sväljningssvårigheter hos patienter opererade för munhålecancer : en litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen.
Diatermirök- Det perioperativa teamets arbetsmiljö
BackgroundDiathermy is the most commonly used surgical instrument in the surgical area today. Diathermy is used in surgery to cut and coagulate tissue. The use of diathermy releases chemical substances in to the environment in the form of diathermy smoke. Research shows that these chemical substances pose health risks to both staff and patient exposed to the smoke. To protect the interdisciplinary, perioperative team from the smoke, smoke evacuation systems can be used.ObjectiveThe purpose of the study is to highlight the work environment of the perioperative team when working with diathermy smoke.MethodThe study is meant to be implemented as an empirical descriptive sample survey.
Livet efter bypassoperation
Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av
försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna
grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent
av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av
ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i
hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som
orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.