De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan använder sig av i planerade matematikaktiviteter.Utgångspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolansläroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frågeställningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende på barnens ålder?För att få svar på dessa frågor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter på tre olika förskoleavdelningar. Barnens åldrar var 1-5 år och varjeavdelning observerades vid ett tillfälle under 45 minuter. Tekniker som användes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse är de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog använde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Pappersformulär har vissa svårigheter som inte går att lösa på ett bra sätt. Exempelvis är det svårt att kontrollera obligatoriska fält och inmatning av rätt typ av data för pappersformulär medan det är enkelt att kontrollera detta i elektroniska formulär. Detta arbete studerar generella riktlinjer för elektroniska formulär och implementerar dessa specifikt i ett formulär för ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning. Statistik från tidigare ansökningar har studerats för att hitta och klassificera olika typer av felkällor som bidrar till ofullständiga ansökningar. Många fel kommer från den karta som skall bifogas till ansökan.

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.ResultatEleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter.

Publit är ett litet företag med stora ambitioner. Efter bara fyra år på marknaden servar man nu enmajoritet av de största svenska förlagen (och en lång rad mikroförlag) med e-boktjänster ochbehovstryck.Användaren får tillgång till Publits tjänster via en webbapplikation som i stora drag har tre vyer;analys, ekonomi och katalog. Den sistnämnda rymmer ett förlags utgivning av fysiska ochelektroniska böcker och låter användaren göra allt från att skanna en fysisk bok eller konvertera enPDF till e-bok, till att publicera sina böcker i en lång rad kanaler och välja priser ochaffärsmodeller.Publits katalogvy har en rad brister. Det har varit vår uppgift att fullt ut förstå och kartlägga dessa.Den processen har bedrivits i form av iterativt skissande varvat med design-kritik-möten.Resultatet kan ses i två perspektiv. För vår egen del består det av ett mycket stort antal skisser somillustrerar vår process.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

Den digitala teknikens genombrott utgör idag en viktig förutsättning för att vi ska kunna kombinera olika typer av information som tidigare varit avgränsade. Ett resultat av denna mediekonvergens är e-pappret och e-papperstidningen, som inom en snar framtid kommer att finnas ute på marknaden. Begreppet mediekonvergens syftar till de möten som sker då olika medier förenas och bildar nya enheter. Undersökningen som denna uppsats baseras på behandlade e-papperstidningen och de förväntningar, baserat på tidigare erfarenheter, som de tilltänkta användarna har på detta nya medie. Målet var att få fram en bild av de faktorer som har störst betydelse för att tidningsläsarna i framtiden ska välja att läsa sin tidning på e-papper.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas på intensivvårdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrämmande minne för patienterna. Idag är dessa patienter mindre sederade och mer vaknaän tidigare, vilket ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvård som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans åtgärder för att underlätta kommunikation. Efter genomgången analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner präglades av; skräck, rädsla, förvirring, osäkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

Kostnaderna för att bygga idag är höga och det krävs att byggbranschen effektiviseras för att sänka dessa. I takt med sökandet efter ständig effektivisering har verktygen utvecklats. Inom konstruktion har man på 25 år gått från att rita med penna och papper, till att bygga upp en tredimensionell modell i en dator. Idag ritar de flesta dock fortfarande i två dimensioner med programmet Autodesk Architectural Desktop, ADT, ett AutoCAD baserat program från Autodesk. Nu finns program som är objektbaserade, dessa bygger upp byggnaden i dess tredimensionella geometri.

AbstractHeadline To communicate the environment, ?Rarely a paper on the wall?, a study about communication strategies when it comes to internalize a policy in two secondary schools.Number of pages 42 (61 including enclosures)Author Fanny PerssonTutor Peder Hård af SegerstadCourse Media and communication CPeriod Autumn 2007/spring 2008University Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim The purpose of this work was to see what channels of communication are to prefer when working with secondary school pupils, more concrete when speaking about the environment, about the profile of the school and democracy among the pupils.Material/method I am going to visit two secondary schools in the middle of Sweden, one that has an environment certification, and the other one is a regular secondary school. To answer these questions I am going to interview totally four teachers, two from each school, and 12 pupils from each school divided into two groups per school.Main results One of the main results was that the pupils prefer to mix the tutoring for a better way to learn. Another result was that they see their teachers as paragons and that it is more important what the teachers do than what they say.Keywords Environment, Communication, Environment Certifikation, Secondary school, Karl Weick, Communication theory, Understanding, Internalize, Identification, Profile.

Målet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala läromedel, riktad till elever i grundskolans låg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmärksamma och ge idéer hur man med hjälp av ny teknik bättre kan anpassa läromedel till den individuella elevens behov och förutsättningar för lärande samt hur användningen av digitala läromedel och e-papper kan skapa en bättre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig ålder är viktig för att förbereda eleven för en livslång digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hälsa påverkas av en mer frekvent datoranvändning i skolan, baserat på befintliga studier och intervjuer med lärare och specialpedagog. Målgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lärare. Kortfattat redogörs även för befintliga elevdatorer på marknaden och ny teknik som e-bokläsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet är en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-boksläsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bärbar tunn klient dator.

Syftet är att undersöka hur ett antal gymnasielärare som undervisar i svenska ser på datortillgång och datoranvändning, samt vilka krav de ställer på elevernas datoranvändning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkät, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkäten ställs mot beskrivningar av förutsättningar för skrivande och aktuella styrdokument. Tillgången på lärardatorer är otillräcklig och tillgången på elevdatorer är ännu mera otillräcklig. Datormedierad kommunikation används för att effektivisera undervisningen och för att nå eleverna med information.

Att eleven skulle vara delaktig i planeringen av sina arbeten blev uppmärksammat i och med Lgr 62 och Lgf 69 då man påpekade vikten av att elever skulle vara delaktig i en process. Tidigare hade slöjden varit fokuserad på produktion och nu ville man att undervisningen även skulle koncentreras på de två första stegen, idé och planering. Detta synsätt har utvecklats i de kommande läroplanerna fram till idag. I kursplanen för slöjd är planering av slöjdarbeten en viktig del av slöjdprocessen och ett mål att uppnå för de elever som slutar nian är att kunna planera arbeten. Studien bygger på tre textillärares sex elevers syn på planering samt lärarnas uppfattningar om planering och elevens delaktighet i den.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                               Observation blev den metod vi valde för vår studie.