I dagens samhälle bor många svårt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sättas i en svår situation, både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att få kunskap och förståelse för hur personer som har närstående som vårdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en närstående som vårdas i hemmet. Sex personer som hade en närstående som vårdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag består den snabbast växande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter från andra EU-länder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp människor med en byggnad som kan hjälpa dem integreras in i samhället, och fungera som en länk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett värdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

För att främja patientens fysiska hälsa måste sjuksköterskan även arbeta med det mentala tillståndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i många olika skeden i livet. Vid en amputation går både funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen måste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsättningar än tidigare. Copingstrategier används av personal, patienter och anhöriga och är viktiga för att hantera en påfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgått amputation använde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid.

Kan rörelse användas för att engagera användare och få dem att förlänga sin vistelse på en webbsida, det är denna studies frågeställning. Studien hade målet att ta fram ett underlag i form av guidelines som visar hur rörliggrafik påverkar engagemanget hos användare. För att ta fram dessa guidelines så gjordes en Explorativstudie med 16 personer i åldrarna 16 till 24 år gamla. Dessa 16 personer delades in i två grupper och varje person fick utvärdera totalt 4 webbsidor vilka hade olika nivåer av rörlighet i kombination av interaktion. Studiens resultat visade att rörliggrafik bidrog till ökandet av engagemang hos användare när de besökte underhållningswebbsidor.

Bakgrund Varje människa är unik med behov som varierar och ändras över tid. I vården av den döende människan syftar vården till att lindra och stötta i stället för att bota. Viktigt som sjuksköterska är att ha en helhetssyn som utgår från den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död är. Begreppet god död är abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död är tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, värdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig på nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

En lärare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlätta att få inspiration från andra lärare till undervisningen. Vi har därför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi använt oss av Storylinemetoden. Storyline berättelsen tar oss med på en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

Varje dag får människor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros är en sjukdom som drabbar människor som är mitt i livet. De flesta människor med en kronisk sjukdom kommer även att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i människans liv och är även viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan även medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förändras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelåldern. Få studier fokuserar på kvinnor i yngre medelålderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvärld för att uppnå ökad förståelse och vara ett bättre stöd vilket underlättar för den drabbade att kunna uppleva hälsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva två yngre medelålders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrån två självbiografier med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de ledande dödsorsaker som drabbar ca 44 % av alla män och 45 % av alla kvinnor. Under år 2006 i Sverige beräknades insjuknandet per 100 000 invånare, sjunka med 14 % bland kvinnor och 25 % bland män sedan år 1987. Livskamraters upplevelse och påverkan på livet efter en hjärtinfarkt berör det psykiska och sociala. Hälsan upplevs ofta negativt i samband med förändringar i vardagslivet och livskamraten utvecklar ofta ett kontrollbehov och blir överbeskyddande. Detta beteende anses uppkomma pga.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling.