Sök:

Sökresultat:

1900 Uppsatser om Gamla kyrkogćrden i Malmö - Sida 62 av 127

Hur utvecklas familjehemsvÄrden vidare? : sikta mot nÄgot nytt och okÀnt eller anvÀnda gamla rutiner?

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte anvÀndes kvalitativ metod. Studien grundade sig pÄ intervjuer med fyra barnhandlÀggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom Ätta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjÀnsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnÀmndens ansvar under pÄgÄende familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestÀmmelser i 5 kap 1b § SocialtjÀnstförordningen.

Automatisk sparning : - funktionen du aldrig visste fanns

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Fuktvandring i putsade lÀttbetong- och tegelfasader : En undersökning om hur fukt vandrar och beter sig mot en putsfasad av tvÄ olika material med olika porositeter.

I dagslÀget finns en stor mÀngd byggnader i Sverige dÀr fasaden bestÄr av puts direkt anliggande mot antingen lÀttbetong eller tegel. Dessa fasader kan skapa problem för brukaren p.g.a. fukttransport via putsen direkt in i konstruktionen. Problemen som kan uppstÄ som följd av dessa konstruktioner Àr inte bara estetiska utan kan Àven pÄverka inomhusmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka om det gick att med ny teknik visa de resultat som framkommit frÄn erfarenheter frÄn praktiskt arbete samt undersöka hur en renovering pÄverkar de fasader som bestÄr av puts direkt mot lÀttbetong eller tegel.

Uppfattningar om feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser pÄ fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jÀmstÀlldhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna Àr alla sammanboende, har barn och Àr mellan 30-40 Är gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. VÄr teoribildning utgÄr bland annat frÄn Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sÄdana.

Beskrivning av teorin om gerotranscendens och betydelsen i omvÄrdnad: en litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva teorin om gerotranscendens och betydelsen inom omvÄrdnad. För att besvara syftet formulerades följande tre frÄgestÀllningar: hur beskrivs gerotranscendens i litteraturen: vilken inverkan har kunskap om gerotranscendensteorin pÄ vÄrdpersonal och hur kan teorin om gerotranscendens tillÀmpas i omvÄrdnadsarbetet för att stödja den gamla mÀnniskan. Resultatet baserades pÄ nio studier med kvalitativ och kvantitativ metod dÀr följande huvudkomponenter inom gerotranscendens identifierades: kosmisk transcendens: ökat behov av enskildhet, ökad kÀnsla av samhörighet med tidigare generationer: svÀvande tidsuppfattning med behov av att reflektera över sitt liv: ökat vÀrde av smÄ glÀdjeÀmnen: förÀndrade sociala behov och ökad acceptans för sig sjÀlv och andra. Resultatet belyste vikten av att vÄrdpersonal betraktar tecken pÄ gerotranscendens som ett normalt Äldrande och som en process dÀr Àldre fortfarande utvecklades. Detta gjorde det möjligt för vÄrdpersonal att betrakta sitt eget och vÄrdtagarnas Äldrande pÄ ett mer positivt sÀtt.

"Han kunde inte förklara sÄ jag gick..." : 10 elevers upplevelser av matematikundervisning i grundskolan

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever pÄ IV-programmet med matematiksvÄrigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Studien har haft en retrospektiv karaktÀr dÀr eleven i efterhand har sett tillbaka pÄ vad som hÀnt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 Är gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen.

Pedagogisk dokumentation - Hur hinner vi med den ocksÄ?

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Elever frÄn samma klass? : En studie av hur elever i en skolklass pÄ Komvux tolkar filmen Crash.

I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.

SÀrregleringar vid beskattning av fÄmansföretag

MÄnga aktiebolag i Sverige idag Àr sÄ kallade fÄmansföretag, det vill sÀga företag med en eller ett fÄtal Àgare. I fÄmansföretag har Àgaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebÀr att Àgaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig sjÀlv. För att förhindra att Àgare till fÄmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förÀndrats vid flera tillfÀllen och den senaste förÀndringen trÀdde i kraft under 2006.

TrÀdet, tillstÄndet, turerna : Konflikten i samband med beslutet om TV-ekens fÀllning

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Pesticider i frukt och gro?nsaker : en litteraturstudie om fo?rekomst och risker fo?r ma?nniskans ha?lsa

Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.

Företagshypotek och företagsinteckning som sÀkerhetsrÀtt: en studie om tidigare, nuvarande och kommande regler

I denna uppsats behandlas ur ett lagtekniskt perspektiv företagsinteckningen och företagshypotekets stÀllning som förmÄnsrÀtt med anledning av den nu pÄgÄende översynen. SÀrskilt behandlas huruvida de förslag till en starkare företagsinteckning som presenteras i SOU 2007:71 och regeringens förslag till lagrÄdsremiss Àr en ÄterstÀllare till det rÀttslÀge som gÀllde innan införandet av lagen om företagsinteckning eller inte. I uppsatsen behandlas vidare frÄgan om huruvida de föreslagna övergÄngsbestÀmmelserna tagit hÀnsyn till de problem som uppstÄtt vid tillÀmpningen av övergÄngsbestÀmmelserna till lagen om företagsinteckning. Metoden har baserats pÄ en rÀttsdogmatisk metod dÀr lagar, förarbeten, praxis och doktrin systematiskt har granskats. Det förslag som SOU:n presenterar utgör inte en ÄterstÀllare av rÀttslÀget.

Komplettering av befintlig bergvÀrmekÀlla med en ny effektiv vÀrmepump och uteluftkonvektor

Projektet avser att undersöka vilka fördelar ett mindre familjehus kan dra av ett kombinationssystem med bergvÀrme och en uteluftkonvektor vid byte till en mer effektiv bergvÀrmepump. Uteluftkonvektorn Àr ett komplement till det befintliga borrhÄlet som Àr underdimensionerat mot den nya bergvÀrmepumpen. Under sommarhalvÄret drivs utekonvektorn för ÄterhÀmtning av hÄlet. Vid de varmaste dagarna pÄ Äret Äterladdas Àven borrhÄlet av utekonvektorn.I detta arbete undersöks hur den Ärliga vÀrmefaktorn och temperaturen i borrhÄlet pÄverkas av en kombinationslösning jÀmfört med att endast anvÀnda energibrunnen. En analys gjordes pÄ hur husets effektbehov varierar under ett Är med hÀnsyn till svensk byggnorm under 1980-talet, dÄ huset byggdes. FrÄn denna information kunde de olika driftfallen undersökas och faststÀllas.

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Införandet av den omvÀnda byggmomsen : - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och smÄ företag

Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->