Sökresultat:
274 Uppsatser om GRT-instrumentet - Sida 2 av 19
César Francks Grande Pièce Symphonique - En analys
Det här arbetet presenterar César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique på ett konkret och relevant sätt för en utövande musiker såväl som en aktiv åhörare. Den största delen av arbetet utgör min tematiska analys vilken är till stor hjälp vid förståelsen av styckets innehåll och kvalitéer. Arbetet tar också upp relevant information om kompositören, den franske orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll och instrumentet i St. Clotilde för att förstå det klangliga material som stod till tjänst för kompositören. Slutligen har jag lagt konstnären, kompositören, instrumentet och den tidens musikaliska praxis till grund för min interpretation av César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique..
Översättning av Intensive Care Experience Questionnaire
Bakgrund: Patienters upplevelser av intensivvård har i många studier undersökts från ett kvalitativt perspektiv. För att kunna skapa resultat som är generaliserbara behövs kvantitativa studier som utgår från validerade instrument.Syfte: Syftet är att översätta, validera och testa instrumentet Intensive Care Experience Questionnaire (ICEQ), vilket har för avsikt att undersöka patienters upplevelser av att vårdas på intensivvårdsavdelning.Metod: Instrumentet översattes till svenska i en process som inkluderade både expertgruppsbedömning och back-translation till engelska. Den svenska versionen av ICEQ (items=31) testades i en pilotstudie med patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning.Resultat: Deltagarna (n=14) hade en medianålder på 59 år och medelvårdtid på 2,0 dygn. Majoriteten var nöjda med vården, men många patienter som erhållit invasiv ventilatorbehandling hade skrämmande upplevelser. Genom en explorativ faktoranalys skapades fyra kategorier av frågor.
Att nyttja behandlingsinstrument i socialt behandlingsarbete med ungdomar på institution : En studie om faktorer som påverkar implementeringsprocessen
SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.
Instrument för bedömning av arbetsförmåga : En systematisk litteraturstudie
Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.
Det är väl bara att sjunga? : en studie av hur lärare handleder vokalister i ensamblespel
Syftet med den här studien är att på två gymnasieskolor undersöka hur ensemblelärarehandledning av vokalister ser ut i ensemblespel. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer med tre ensemblepedagoger, hur de upplever sin undervisning och hur de ser på instrumentet sång..
Beskrivning av vården som ges på hemodialysavdelningar utifrån registreringar med mätinstrumentet SQUID© - kan resultatet anses tillförlitligt?
Det är väldigt få vårdtyngdsmätningsmetoder som är anpassade för hemodialysavdelningar i Sverige. Svenska Dialyssköterske Föreningen (SDF) genomförde 1996 en utvärdering av vilka metoder som används på hemodialys-avdelningarna i Sverige för att mäta vårdtyngd. Syftet var att bestämma vilken metod som var mest lämpad för mätning av vårdtyngd inom hemodialyssjukvård. Efter avslutad genomgång beslutade SDF att rekommendera SQUID©-instrumentet som metod. I arbetet med att ta fram en metod som ska används för att mäta vårdtyngd, är det viktigt att metoden anpassas till verksamheten så att de karaktäristiska patientkategorierna finns väl beskrivna i modellen.
Förlagsinsatser : möjligheter för ett kooperativt finansieringsinstrument
Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma.
Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen.
Möjligheterna för förlagsinsatserna är:
· En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.
Lipoprint® System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom
Lipider är en viktig energikälla och olösliga i vatten. De transporteras med hjälp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel på lipoproteiner är low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende på storlek. Det har visat sig att en stor andel små LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Att mäta kommunikativ förmåga : Utvecklandet av ett självskattningsinstrument
Att arbeta med kommunikativ förmåga är en av grundstenarna i logopedens yrkesutövning. Syftet med denna studie var att utveckla ett självskattningsinstrument som kan mäta kommunikativ förmåga, med möjlighet att fånga upp både positiva och negativa aspekter av förmågan. Instrumentet utvecklades i enlighet med klassisk mätteori. En första utvärdering av instrumentet gjordes i ett pilottest med 13 respondenter. Resultatet ledde till att antal items, det vill säga frågor, minskades från 133 till 78 och individuella items förändrades vid behov.
Att tillförsäkra patienten fri luftväg : Anestesisjuksköterskans upplevelse av svårigheterna som kan uppstå i samband med att patienten skapas en fri och säker luftväg
Försäkringskassan (FK) har fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla bedömningsförfarandet för sjukskrivna i Sverige. Som en del i detta har bland annat ett nytt bedömningsinstrument tagits fram för att användas vid arbetsterapeutisk kompletterande bedömning av medicinska förutsättningar för arbete. Instrumentet bygger på det redan befintliga bedömningsinstrumentet Assessment of Work Performance (AWP), med tre utvalda arbetsuppgifter och kallas för AWP-FK. Syftet med den här studien var att göra en initial prövning av AWP-FK med fokus på innehållsvaliditet och användbarhet. Som metod användes kvalitativa telefonintervjuer med nio arbetsterapeuter som ingick i Försäkringskassans pilotstudie.
Aktivitetsutförande och livstillfredställelse för personer med whiplashskada
Att beskriva erfarenheter av aktivitetsutförande för personer med whiplashskada och om aktivitetsutförandet påverkar deras livstillfredsställelse. En enkätstudie som genomfördes med personer som drabbats av en whiplashskada och som var medlemmar i personskadeförbundet RTP vid tillfället för studien. I studien användes två instrument som sattes ihop till ett frågeformulär. I det första instrumentet Occupational gaps Questionnaire berörs aktiviteter i områdena boende, fritid, arbete samt det sociala livet. I det andra instrumentet LiSat-11 berörs områdesspecifik livstillfredsställelse.
"Min tatuering speglar inte vem jag är, jag speglar min tatuering" : Ungdomars uppfattningar kring tatueringar och identitetskapande
Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.
En kritisk analys av ett Hälsoprofilbedömningsinstrument
Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd.
Suite Fantastique
Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..
Modifiering av ett generiskt postoperativt instrument till ett instrument speciellt inriktat mot kranskärlsoperation
Syfte och mål: Syftet var att modifiera och utvidga det generiska instrumentet
?Postoperative Recovery Profile? (PRP) för att utvärdera återhämtningen efter
kranskärlsoperationer (Coronary Artery Bypass Grafting (CABG)).
Bakgrund: Efter en kranskärlsoperation riskerar patienterna att drabbas av en
mängd olika postoperativa symtom. Goda kunskaper om återhämtningsprocessen är
en förutsättning för god omvårdnad. Vi kunde inte finna något procedurspecifikt
instrument för utvärdering av de postoperativa symtomens omfattning och
varaktighet efter denna typ av operation.
Design: För att utveckla ett procedur-specifikt instrument i form av ett frågeformulär
användes en kvantitativ design.
Metod: Det generiska instrumentet PRP innehållande 19 punkter, modifierades och
utökades med procedur-specifika symptom som identifierades genom en
litteraturöversikt. Innehållsvalideringen genomfördes med sjukvårdspersonal (n = 15),
inneliggande patienter (n = 12) och polikliniska patienter (n = 4).