Vi har utfört ett examensarbete där vi undersökt hur GNSS-tekniken fungerar vid ett vägarbete. Examensarbetet utfördes i samarbete med PICAB i Luleå. Fokus låg på hur ett antal olika faktorer påverkar noggrannheten vid höjdmätning med GNSS-utrustning. Slutsatsen är att mätning med en nyare GNSS-mottagare klarar kraven från Trafikverket på slitlager och bärlager, så länge mätningen utförs inom fyra kilometer från referensstationen. Äldre GNSS-mottagare visar sämre noggrannhet och bör inte användas vid mätning av slitlager och bärlager, däremot klarar den kraven för förstärkningslager upp till ett avstånd på fem kilometer från referensstationen.

Hur stor skillnad är det mellan GNSS-mätningens koordinater och polygonpunkters? Mätningsingenjörerna i Luleå kommun använder sig nästan uteslutande av horisontala koordinater från GNSS med positioneringstekniken nätverks-RTK. Hur stor blir skillnaden om en konsult väljer att etablera sig via polygonpunkter och kommunens tjänstemän väljer att etablera sig via GNSS? GNSS-mätning med tekniken nätverks-RTK är väldigt effektivt och smidig och har i horisontal mätning en felmarginal på 30 mm. Under bra förhållanden är felmarginalen oftast mindre.

Totalstation är den traditionellt mest använda metoden vid utsättning av husgrunder inför gjutning då millimeterprecision krävs. Syftet med rapporten är att jämföra och belysa skillnaderna som uppkommer då totalstation och GNSS används för samma utsättning. Under produktionen av husgrunder på Jägarkolan etapp 1 i Kiruna gavs jag möjligheten hösten 2013 att utföra denna studie. Resultatet visar att GNSS är en mer ekonomisk och tidsmässigt effektivare metod medan totalstationen är den metod som ska väljas då millimeterprecision krävs..

Den svenska marinen likväl som världens handels sjöfart nyttjar alltmer satellitnavigering för sin positionering. Enligt totalförsvarets forskningsinstitut kan sådana system störas med förhållandevis enkla medel. Nu när den svenska marinen alltmer engagerar sig i insatser utomlands mot irreguljära motståndare väcks frågan om hur en irreguljär motståndare kan påverka den svenska marinen och den svenska marinens taktik. I denna uppsats kommer frågor kring en irreguljär motståndares förmåga att påverka GNSS att ställas. Samt frågan om vilken påverkan detta har för såväl den svenska marinens fartyg som handelssjöfarten.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mätningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna är kvalitet vid GNSSmätningar, och ämnet för undersökningen är en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mätningar, och då i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mätningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns någon nära koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mätningen.Internprecisionen är därför inte ett hjälpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mätpunkter med låg grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat beläggas utgöra en indikator på grad av riktighet.Undersökningen visar däremot att det troligtvis finns ett samband mellan inställningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmåga att sortera bort mätpunkter med låg grad av riktighet.

Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V.För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat.När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig.När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning. Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar.

Det finns i nuläget många olika fabrikat av utrustning för mätning med GNSS på den svenska marknaden och dessa instrument har olika egenskaper. För att kunna göra en positionsbestämning i höjd med GNSS och få låg mätosäkerhet används SWEPOS, Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering, och deras nätverks-RTK-tjänst. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om SWEPOS nätverks-RTK-tjänst ger likvärdiga höjdvärden vid mätning med olika GNSS-mottagare och olika avstånd till närmaste fysiska referensstation, såväl som mätosäkerheten i mätningarna. Undersökningen har gjorts hos Lantmäteriet som arbetar kontinuerligt med att minska mätosäkerheten i höjd genom pågående förtätningar av det befintliga SWEPOS-nätet. Det är viktigt att kontrollera att roverutrustningarna på användarsidan arbetar på ett korrekt sätt så att en så låg mätosäkerhet som möjligt kan uppnås i det slutliga mätresultatet. Fältarbetet med nätverks-RTK pågick under tre veckor i Gävle på Lantmäteriets antennkalibreringsfält.

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora användning av GNSSteknikinom vägbyggnation är berättigad med avseende på ställda toleranskrav.GNSS betyder ?Global Navigation Satellite Systems? och är ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag används för att utföra precisionsmätningar.En litteraturstudie har gjorts för att få svar på frågorna om vilka toleranser somgäller för vägutsättning samt vilken noggrannhet de olika mätmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vägentreprenörer från olika företag som är insattai vägutsättning. De har fått besvara ett antal frågor som reder ut vilkenmetod/utrustning de använder idag samt hur stor kunskapen är om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fått svara på vad de anser är för-, respektivenackdelar med användning av GNSS vid vägutsättning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de värden som måste uppnås vidbygget. Dessa jämförs sedan med de noggrannheter som de olika mätmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.Frågeformulär har skickats ut och sammanställs i rapporten vilket ger en godåterspegling av entreprenörernas åsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvänder sig av idag.

Today there are many applications of digital terrain models (DTM) and the requirements of low uncertainty increases. Most of the DTM are produced with Global Navigation Satellite System (GNSS), terrestrial laser scanning (TLS), airborne laser scanning (ALS) and total stations. Guidelines for the preparation and verification of DTM are found in Swedish Standards Institute ? Technical Specifications (SIS-TS) 21144:2007 and SIS-TS 21145:2007. These were defined in collaboration between Swedish National Rail Administration, Banverket, and Swedish Road Administration, Vägverket, to satisfy the needs of requirement formulations in the production of DTM planning, design and construction. The purpose of this paper is to produce and control DTM over Åkermans kulle, located west of the University of Gävle, according to SIS TS 21144:2007 using GNSS with network-RTK, TLS and ALS.

Network RTK is a real-time technique for accurate positioning with Global Navigation Satellite Systems (GNSS). The technology means the use of correction data from a network of GNSS receivers with known positions (reference stations) to reduce the uncertainty in position for the user´s GNSS receiver (rover). However, this requires that the correction data can be transferred seamlessly to the user in real time. Commonly the corrections are transferred via mobile phones. The Swedish National Land Survey operates a nationwide Network RTK service, where users can receive correction data via GSM or mobile Internet (GPRS).

Nätverks-RTK (Real-Time Kinematic) är en metod för positionsbestämning med Global Navigation Satellite System (GNSS) i realtid. Metoden kräver att en driftledningscentral kan kommunicera med de GNSS-mottagare som använder referensstationsnätet, för att bland annat skicka ut korrigerade GNSS-data. I Sverige erbjuder SWEPOS, ett nät av fasta referensstationer, en tjänst för nätverks-RTK-mätning, som förväntas ge en mätosäkerhet på mindre än 15 mm i plan och 25 mm i höjd (över ellipsoiden) (med täckningsfaktorn k = 1 i bägge fallen). Den teknik som idag används av SWEPOS för att utföra positionsbestämning av GNSS-mottagare är Virtuell Referensstation (VRS). VRS kräver tvåvägskommunikation eftersom mottagaren skickar in sin absoluta position till nätverks-RTK-programvaran hos driftledningscentralen, var beräkningarna av korrektionsdata sker, innan de skickas tillbaka till mottagaren.

Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i.

Idag finns det många olika leverantörer av maskinstyrningssystem och de flesta tillverkare av mätinstrument har ett eget grävsystem. Den största leverantören på svenska marknaden är Scanlaser som enligt dem själva levererat 9 av 10 grävsystem som idag används. Fler leverantörer är på väg in på marknaden vilket medför att det blir större konkurrens. Topcon, Novatron och Trimble är några tillverkare som är på stark frammarsch.Tekniken som används idag är likvärdig hos de flesta leverantörer. På maskinen monteras olika sensorer och kopplas till en kontrollbox som grafiskt visar skopans läge mot ett teoretiskt höjdplan.