Sökresultat:
94 Uppsatser om GNSS-mätning - Sida 2 av 7
Transformation av stomnĂ€t till SWEREF 99 : Fallstudie Norra VĂ€tö, NorrtĂ€lje kommunÂ
Sverige har under lĂ„ng tid haft flera olika koordinatsystem, bĂ„de nationella och lokala. Nu genomförs en övergĂ„ng till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.I NorrtĂ€lje kommun finns stomnĂ€t som Ă€r noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrĂ€ttningar. Ă
tskilliga av dessa har dÄlig orientering i kÀnda nationella koordinatsystem men dÀremot god inre noggrannhet.I detta arbete vÀljs 12 stomnÀt för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mÀts in med GNSS-teknik. De inmÀtta punkterna anvÀnds sedan för att transformera stomnÀten som de Àr noterade i.
Maskinstyrning i 2D och 3D : kontrollmÀtning av noggrannheter pÄ grÀvsystem
Idag finns det mÄnga olika leverantörer av maskinstyrningssystem och de flesta tillverkare av mÀtinstrument har ett eget grÀvsystem. Den största leverantören pÄ svenska marknaden Àr Scanlaser som enligt dem sjÀlva levererat 9 av 10 grÀvsystem som idag anvÀnds. Fler leverantörer Àr pÄ vÀg in pÄ marknaden vilket medför att det blir större konkurrens. Topcon, Novatron och Trimble Àr nÄgra tillverkare som Àr pÄ stark frammarsch.Tekniken som anvÀnds idag Àr likvÀrdig hos de flesta leverantörer. PÄ maskinen monteras olika sensorer och kopplas till en kontrollbox som grafiskt visar skopans lÀge mot ett teoretiskt höjdplan.
Ma?tning av LCD-bildska?rmars responstid och latens : Measurement of LCD displays response time and input lag
Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.
Datorstödda bevis
MÄlsÀttningen med examensarbetet Àr att utvÀrdera en metod för att upprÀtta en kommunikationslÀnk frÄn en mobil satellitterminal till en geostationÀr kommunikationssatellit utan kÀnnedom om satellitterminalens position pÄ jordytan. MÄlsÀttningen Àr intressant dÄ GNSS-operatörer (frÀmst i det allmÀnna USA-drivna GPS-systemet men möjligen Àven i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begrÀnsar den allmÀnna tillgÀngligheten av taktiska/strategiska skÀl vid konflikter och kriser.DÀrtill att allmÀnna globala navigationssatellittjÀnster, GNSS-system, ofta bygger pÄ mottagningsantenner med lÄg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskÀllor.En mobil satellitterminal blir dÀrmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprÀtta nya satellitkommunikationslÀnkar. Systemet blir dÄ mycket sÄrbart.I denna rapport Äterges resultat frÄn mÀtserier inhÀmtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..
Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie
Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.
FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun
NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.
Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall
Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.
Maskinstyrning, pistmaskin, Storklinten, Boden
PICAB har i samarbete med Storklintens skidanlÀggning pÄbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mÀta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. PunkttÀtheten av GNSS-punkternabestÀms av terrÀngens ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krÀvs. NÀsta steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmÀtt data av GNSS-punkter till en terrÀngmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrÀngmodellentill pistmaskinerna.
GrÀvmaskinsstyrning med en eller tvÄ GNSS-mottagare
Dagens allt högre krav pÄ effektivisering inom byggbranschen har lett till att företagens maskinparker mÄste moderniseras för att ligga i framkant. Moderniseringen kan vara av olika karaktÀr dÀribland införandet av dubbla satellitmottagare pÄ grÀvmaskiner som NCC Construction vill ha undersökt.Ett införande av grÀvsystem med satellitbaserad maskinstyrning, GNSSstyrning, pÄstÄs bidra till bland annat effektiviseringen samt en högre noggrannhet. Denna rapport Àr en jÀmförelse av det relativt nya systemet som anvÀnder tvÄ mottagare med det i dagslÀget ofta förekommande systemet med enbart en mottagare.JÀmförelsen har gjorts genom fÀltmÀtningar, berÀkningar baserade pÄ teoretiska modeller samt intervjuer med, inom omrÄdet, kunnig personal. Rapporten tar Àven upp ekonomiska aspekter, dÀr berÀkningarna Àr förenklade, för att kunna fÄ en överskÄdlig bild av kostnaderna och möjliga besparingar för en eventuell framtida investering.Att uppgradera till grÀvsystem med dubbla GNSS-mottagare visade inte nÄgon större förbÀttring vid positionering av skopan. Detta trots att en teoretisk analys visar att positioneringen bör förbÀttras avsevÀrt.
En analys av webbtjÀnster för bearbetning av GNSS-data
Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .
Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kÀrnkraftverk
I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.
Noggrannhetsanalys hos mÀtmetoderna; RTK-mÀtningmed SWEPOS tjÀnst, GNSS-mÀtning med egenbasstation, laserskanning samt mÀtning medtotalstation.
Syftet med detta examensarbete Àr att erhÄlla en uppfattning omnoggrannheten med fyra av de mest anvÀnda mÀtinstrumenten inom dagenmÀtningsuppdrag; Totalstation, GNSS-mÀtning med egen bas, RTK-mÀtningmed SWEPOS-tjÀnst samt laserskanning. För att kunna göra en analys harvarje metod mÀtt under ett intervall pÄ 2 veckor, dÀr varje mÀtmetod samlatdata frÄn 20 markerade punkter. Dels analyseras metodernas precision dÀrspridningen frÄn mÀtseriens medelvÀrde faststÀlls. Den andra delen avanalysen redogör mÀtningarnas spridning frÄn det teoretiskt korrekta vÀrdet.Skillnaden mellan precisionen och i detta arbete kallad noggrannheten Àr attnoggrannhetsanalysen tar hÀnsyn till mÀtseriens medelvÀrdes avvikelse frÄndet korrekta vÀrdet. I arbetet redogörs varje metods teori, utförandet avmÀtning, statistiskt tillvÀgagÄngssÀtt samt felkÀllor.
Byte frÄn lokalt referenssystem till SWEREF 99 : fallstudie GÀvle
Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.
Utveckling och produktion av system fo?r ma?tning samt loggning av temperatur i roterande elektriska maskiner
The purpose of this thesis has been todesign an electric circuit that measurestemperature in three different ways. Asoftware was also designed to record andanalyse the measurments. The result of thecircuit was a PCB with inputs for 42sensors of both surface and non-surfacemeasurments. These all have a maximumerror of ±3°C..
?Livet Àr en projektledning? : En kvalitativ studie om projektledares utvÀrderingar, erfarenheter och lÀrdomar av projekt i praktiken
Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.