En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur enskilda andraspråksinlärare utan tidigare skolbakgrund från hemlandet upplever sin studiesituation och vad som motiverar dem till fortsatta studier. Mina frågor handlar om hur de ser på behovet av litteracitet, vilka mål de har med sina studier och hur de ser på förutsättningarna att lyckas. För att få svar på min frågeställning har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem inlärare av svenska som andraspråk som befinner sig på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet. Jag har även tagit del av tidigare forskning och rapporter på området samt gällande kursplan. Resultatet visar att det är många faktorer som påverkar den enskilde individens motivation och förutsättningar att bli funktionellt litterat.

Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. Trycksårsprevalensen är 12,1 % inom kommunal vård i Sverige (2014). Trycksår är en vårdskada som leder till lidande, smärta, nedsatt livskvalitet, men också till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhället. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksår är tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksår och trycksårsprevention.

När företag ska implementera processorientering finns det ett antal kritiska faktorer som de måste beakta. På grund av att företag inte tar hänsyn till de kritiska faktorerna i den utsträckning de borde, har många inte lyckats implementera processorientering på ett framgångsrikt sätt. Examensarbetets syfte är att uppnå en djupare förståelse angående de kritiska faktorer som påverkar implementeringen av processorientering i en organisation. För att uppnå vårt syfte har vi identifierat de kritiska faktorerna som rör implementering av processorientering. Detta genom att studera litteratur kring processorientering men även inom förändringsarbete allmänt.

Resebranschen har nått ett moget stadium där tillgången på resor överstiger efterfrågan och det blir viktigare för resebyråerna att behålla sina befintliga kunder. Resemarknaden domineras idag av stora aktörer som genom stordriftsfördelar kan pressa priserna. Samtidigt går trenden mot ett mer upplevelseinriktat resande där aktiviteten, ett speciellt land eller landsområde är i fokus. I takt med den utvecklingen etableras allt fler nischade resebyråer vilket gör att konkurrensen hårdnar. Trots ökningen av resebyråer som inriktat och specialiserat sig på ett område och den ökande efterfrågan på resor som skiljer sig från mängden är det inte alla nischade resebyråer det går bra för.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Denna uppsats inriktar sig på rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ?vanliga anställda? i personalägda fåmansföretag. Det framgår i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt när delägarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn här är om delägaren genom arbetsinsatser genererat intäkter till företaget. Arbetsinsatser av ?vanliga anställda?, dvs.

Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

SammanfattningDet här examensarbetet har genomförts på DHL Freight AB i Eskilstuna som transporterar gods över hela Sverige. Där målsättningen varit att analysera den nuvarande sorteringsprocessen, identifiera bristerna runt sorteringsprocesserna och därefter presentera eventuella förbättringsförlag.De metoder som har använts för att utföra examensarbetet är följande. Resultatet grundar sig på den information som har införskaffats via observationer och intervjuer med personalen som är delaktiga i sorteringsprocessen samt olika litteraturstudier.De mest tongivande teorierna som examensarbetet utgått från och som författaren har genomgående haft i åtanke är logistik, distribution, Lean Produktion, kvalitet och processer.Analysen som utfördes resulterade i att ett antal brister som finns i sorteringsprocessen som kunde identifieras. De här bristerna bidrog till att komplikationer uppstod vid sorteringen av gods på DHL Freight AB. Några exempel på brister som identifierats är att efter godset har hanterats sker inte någon kvalitetssäkring innan godset lämnar terminalen.

Sveriges ytstridskrafter hade länge en förmåga att hävda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs på 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret på 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lätt flotta med små snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget uppträdande längs med kustbandet och inom skärgården. Svenska officerare bevittnade på när Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och fartyg med robotar av högsta kvalité i Östersjöområdet. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa på ett långräckviddigt vapen för att bli mer jämbördig mot fiendens styrka ute till havs.Resultatet blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna.Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för den nationella övervakningen av grundvattennivåer. I Grundvattennätet finns drygt 300 mätstationer där grundvattennivåer observeras två gånger varje månad. Grundvattensituationen i Sverige och grundvattenmagasinens fyllnadsgrad presenteras med kartor som konstrueras med data från de uppmätta grundvattennivåerna. För att öka detaljgraden i kartorna syftade detta arbete till att undersöka om beräkningar från den hydrologiska beräkningsmodellen S-HYPE kunde användas för att fylla ut med data där mätningar inte finns tillgängliga. Arbetet utfördes genom korrelationsanalyser mellan uppmätta och beräknade grundvattennivåer för att avgöra noggrannheten i S-HYPEs beräkningar av grundvattennivåer.