Sök:

Sökresultat:

1962 Uppsatser om Göteborgs stad - Sida 5 av 131

Grön förtÀtning - grönstrukturens roll i den tÀta staden

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Den fria lekens betydelse och förÀldrars syn pÄ den

Syftet med den hÀr studien var att undersöka förÀldrars syn pÄ den fria leken i förskolan. Vi har Àven haft som syfte att undersöka om och pÄ vilket sÀtt förÀldrars syn skiljer sig Ät om de har sina barn i förskola pÄ landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frÄgeformulÀr som har delats ut pÄ tre förskolor. Vi har koncentrerat oss pÄ förÀldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa förÀldrar inte visste sÄ mycket om den fria leken, medan andra förÀldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

Grönskans roll i framtidens stad : En stad i förÀndring

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher?s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers? beliefs on major purposes of assessment.Assessment is the process of gathering and interpreting information about students? learning.

Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stÀmmer överens med stadens önskade profil och varumÀrke.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar frÄn Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet pÄvisar att den bild av Landskrona stad som framgÄr i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt ansprÄk har en jÀmnfördelning och stÀmmer Àven braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som rÄder i Landskrona.DÀremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona efterstrÀvar i sitt varumÀrkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till lÀsaren och den statistiska verkligheten dÀr mÄngkulturen Àr utbredd och antydan till segregation finns, likvÀl som brottsstatistiken Àr hög. SjÀlvklart Àr det möjligt att förÀndra stadens profil och image Ät önskat hÄll men framförallt mÄste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovÀrdig förÀndring ske innan detta Àr möjligt. DÀremot Àr inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av sÄ stor inverkan som det frÄn början tycktes verka.

Bostadsplanering i Stockholms stad - markpriser och rumslig fördelning av upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt.

Detta Àr en kvantitativ studie som syftar till att analysera pÄ vilket sÀtt markvÀrden styr markanvÀndning i Stockholms stad med fokus pÄ bostÀder som planeras med upplÄtelseformerna hyresrÀtt och bostadsrÀtt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna Àr kopplade till markpriser. Studien vill Àven till viss del titta pÄ sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplÄtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan fÄ med hjÀlp av bland annat markvÀrdesteori. HuvudfrÄgan Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar markvÀrden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrÀtter och bostadsrÀtter? Resultatet visar att det markanvisas ungefÀr hÀlften bostadsrÀtter och hÀlften hyresrÀtter, som Àr tillgÀngliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning Àr att hyresrÀtten inte blir Äsidosatt till förmÄn för bostadsrÀtten pÄ grund av höga markvÀrden, Àven om det i vissa fall gÄr att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrÀtter dÀr markvÀrdet Àr högt och marken attraktiv..

Granskning av GC-banor i Haparanda stad

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period pÄ Haparanda Stad. Under min tid pÄ Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick Àven vara med och se hur mÄnga andra pÄgÄende projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gÄng och cykelbanor som ingÄr i stadsnÀtet. Till hjÀlp och rÄd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

MÀtbara hÀlsomÄl för Stockholms stad

Inledning: HÀlsa Àr ett Àmne som engagerar, inte bara oss utan Àven vÄr omgivning. En mÀnniska kommer att arbeta ungefÀr hÀlften av alla Är hon lever, om hon inte drabbas av nÄgot oförutsett. Det Àr alltsÄ en stor del av vÄr tid som vi kommer att spendera pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hÀlsa. Vi har fÄtt i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mÀtbara mÄl för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: VÄrt syfte Àr att ge förslag pÄ mÀtbara hÀlsomÄl för Stockholms stad.

TjejfritidsgÄrd - varför dÄ?: en studie om varför en tjejfritidsgÄrd startas 2006, vad flickorna söker i en sÄdan verksamhet och hur den traditionella fritidsgÄrdsverksamheten pÄverkas

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgÄrdsverksamhet bara för tjejer Är 2006 i BorÄs. Jag har ocksÄ velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgÄrdsverksamhet i nÀromrÄdet pÄverkats. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag intervjuat politiker, tjÀnstemÀn och fritidsledare. Flickor som besöker TjejgÄrden och Göta fritidsgÄrd har fÄtt svara pÄ en enkÀt och jag har som komplement ocksÄ studerat en tidigare fritidsgÄrdsenkÀt som BorÄs Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att BorÄs Stad bÄde behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man pÄ detta sÀtt ocksÄ ville förebygga eventuella framtida svÄrigheter hos mÄlgruppen.

16 Är och inte godkÀnd av samhÀllet : -en mattelÀrares dilemma

Innan eleverna lÀmnar grundskolan ska de ha nÄtt upp till de mÄl som Àr satta för godkÀnt i matematik för Är 9. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur nÄgra skolor i en norrlÀndsk stad arbetar med problematiken att alla elever ska bli godkÀnda i matematik nÀr de gÄr ut grundskolan. De forskningsfrÄgor jag utgÄtt frÄn Àr: Hur kan en matematiklÀrare vid en högstadieskola i en norrlÀndsk stad angripa problematiken att alla elever ska ha godkÀnt i matematik nÀr de lÀmnar grundskolan? Vad kÀnner matematiklÀrare vid högstadieskolor i en norrlÀndsk stad inför uppgiften att fÄ alla elever godkÀnda i matematik innan de lÀmnar grundskolan? För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra tre djupintervjuer med matematiklÀrare, samt en mer kvantitativ enkÀtundersökning bland matematiklÀrarna pÄ respektive skola för att fÄ reda pÄ deras kÀnslor. Resultatet visar bl.a.

Stadsodlingen som mötesplats : odlingar pÄ allmÀn platsmark i Göteborg som exempel

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att frÀmja en social samvaro och en socialt hÄllbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut pÄ olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna sjÀlva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur mÀnniskan tar sin stad i ansprÄk. Vad gör mÀnniskan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare frÄn sex olika stadsodlingar, pÄ olika platser i Göteborg.

Stadens rum : dess betydelse och olika tiders ideal

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jÀmföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta mÀnniskorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt Àr Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens stÀdermÄste man titta tillbaka och ta till vara pÄ det som fungerat ochlÀra sig av sina misstag. FrÄn den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhÀllet till dagens förtÀtningarfinns det tydliga likheter sÄvÀl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invÄnare.

Kommunikativt handlande : En fallstudie om manlig och kvinnlig chefskommunikation

One can find it problematic to communicate in today?s information society and therefore has the importance of distributing information the right way grown. Managers possess the authority to control what information is to be distributed how and that has created a big need for managers to learn how to communicate. This study was conducted in hope of enlightening the phenomenon male and female management communication. We chose to do a case study on two managers on Solna Stad in Stockholm. One male and one female.

Att planera för en ny stad : en studie av hur attraktiviteten kan bibehÄllas vid Kiruna stadsflytt

Kiruna kommun stÄr inför en exceptionell planeringssituation dÄ jÀrnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt mÄste förflyttas. Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. FrÄgor som avhandlas i uppsatsen Àr ocksÄ hur attraktivitet skapas i en ny stadskÀrna samt hur det Àr möjligt att samtidigt upprÀtthÄlla attraktiviteten i den existerande stadskÀrnan. Vidare studeras ocksÄ dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer sÄsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla pÄverkas av processen.Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och Àr en stad till stor del prÀglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten Àr Àn idag den största nÀringen i kommunen och Àr Àven den som bidrar till att förÀndringar mÄste komma till stÄnd dÄ staden hotas av sprickbildningar.

Kalmar Tullhamn i förÀndring : ett planförslag för platsen dÀr stad möter vatten pÄ kulturhistorisk grund.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen.

Energibehov frÄn varmvattenarmatur i bostÀder : En studie om effektivisering i  anvÀndarperspektiv

Svenska BostÀder har planerat att bygga nya studentbostÀder vid omrÄdet Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa mÄste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett energibehov pÄ 55 kWh per Är och uppvÀrmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlÀgga studenters behov genomfördes en enkÀtstudie för att identifiera fokusomrÄden som med eventuella ÄtgÀrder hade potential till minskat energibehov. Författarna valde att inrikta studien pÄ varmvattenanvÀndning. DÀr valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta ÄtgÀrder sÄsom timer, och tvÀttstÀll.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->