Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhÀllet. Min tanke Àr att barnen överöses av krav under hela sin uppvÀxt och att de sÀllan finner tid för att finna sig sjÀlv. Min tanke Àr att kyrkan skulle kunna hjÀlpa barnen att finna denna tid, men frÄgan kvarstÄr om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frÄgor i min inledning och har Àven en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, bÄde inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhÀllet.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framvÀxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag Àven studerat baptismens etablering pÄ nationell nivÄ. De frÄgestÀllningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; NÀr, varför och genom vilka uppkom baptismen i PiteÄ? Vilka mÀnniskor kom att ansluta sig till baptismen i PiteÄ? Vilka orsaker fanns till baptismens förÀndring och utveckling pÄ lokal nivÄ? Den metod som anvÀnts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, dÀr studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och Ärsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar anvÀnts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vÄrt land dÀrifrÄn.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka det vetenskapliga underlaget avseende effekten av vitamin D-supplement p? ickeallergisk astma hos vuxna. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, PubMed och Scopus. S?kningen genomf?rdes med hj?lp av tre s?kblock. Blocken specificerades efter inneh?ll; astma, vitamin D och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Studierna som inkluderades i denna systematiska ?versiktsartikel var gjorda p? vuxna personer med icke-allergisk astma och utan samsjuklighet. Interventionen var vitamin D-supplement och kontrollen var placebo.

Studien gjordes om ett projekt med mÄlgruppen assyrier/syrianer över 65 Är som bor i en av Göteborgs stadsdelar. Syftet med studien var att undersöka hur de Àldre assyrierna/syrianerna hade upplevt sitt deltagande i projektet och vad deltagandet hade inneburit för dem, med fokus frÀmst pÄ socialt nÀtverk och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna blev som följande: 1. Hur ser projektdeltagarnas bakgrund och nuvarande sociala situation ut?, 2.

Den tid vi lever i ger oss stÀndigt ny information och kunskap om den förÀndring samhÀllet genomgÄr. VÄra privata vÀrderingar och vÄr livsstil förÀndras i takt med att samhÀllet Àndras. Förut var det kyrkan som pÄverkade mÀnniskans tro och livsstil, men genom sekulariseringen Àndrades tankesÀttet. VÀckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhÀllsförÀndringar som Àgde rum i mitten av 1800-talet. I mÄnga församlingar lÀggs tyngdpunkten vid individens personliga omvÀndelse ? en ?pÄnyttfödelse? som skall pÄverka hela vardagen.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Ingen frĂ„ga har vĂ€ckt sĂ„ stor uppmĂ€rksamhet i Svenska kyrkan pĂ„ 1900-talet som frĂ„gan om kvinnliga prĂ€ster. DĂ„ och dĂ„ under Ă„rens lopp har frĂ„gan kommit i fokus och förmedlats till allmĂ€nheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tilltrĂ€de till prĂ€sttjĂ€nst pĂ„ samma villkor som en man. Lagen trĂ€dde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans vĂ€g till den prĂ€sterliga tjĂ€nsten har varit lĂ„ng och föregicks av nĂ€stan fyrtio Ă„rs diskussioner pĂ„ kyrkomöten och i Riksdagen.

Göta Kanal Àr för mÄnga mÀnniskor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. FÀrre vet att den byggdes som handelsled och för att sÀkerstÀlla den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under Ären 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militÀrer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfÄngar dementerar denna uppsats.

Göta Kanal Àr för mÄnga mÀnniskor en turistattraktion och en vattenled för semesterfirare. FÀrre vet att den byggdes som handelsled och för att sÀkerstÀlla den svenska importen under krigstider. Göta kanal byggdes under Ären 1813-1832 av bl.a. svenska arbetare, svenska militÀrer och ryska desertörer. Myten om att kanalen byggdes av ryska krigsfÄngar dementerar denna uppsats.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhÀllet. Kyrkan bÄde organiserande och deltog i diskussioner om samhÀllets utveckling, ungdomens fostran, vÄrd av Àldre och sjuka och upprÀtthÄllandet av lag och ordning. Men med tiden nÀr samhÀllet sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige Àr idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spÄr fÄtt allt mindre utrymme i samhÀllet.

Assyrier/syrianer Àr en folkgrupp med en oavbruten historia sedan 3000 Är tillbaka. De hÀrstammar frÄn Mesopotamien dÀr de Àven var först med jordbruk och skriftsprÄk. SprÄket Àr heligt och kommer frÄn Jesu tid. I flera generationer har folkgruppens kulturarv gÄtt vidare och bibehÄllits trots att de har upplevt motgÄngar sÄsom flera folkmord och diskriminering av det islamiska samhÀllet och de förtryckande systemen i hemlandet. Folkmorden har reducerat folkgruppens antal och det senaste ?Seyfo? Àr det som folkgruppen idag vill ha erkÀnt och ligger nÀra dem i minne och hjÀrta.PÄ 1970-talet började folkgruppen successivt emigrera frÄn Turabdin till Europa och Sverige kom att bli ett av mÄnga vÀrdlÀnder.

FrÄn 1200-talet och framÄt bodde de som vi i modern tid kallar estlandssvenskarna lÀngs Estlands kuster och pÄ öarna utanför Estland. NÀr det estlandssvenska samhÀllets existens upphörde pÄ 1940-talet dÄ andra vÀrldskriget medförde att de flesta estlandssvenskar lÀmnade sina byar och flyttade till Sverige uppgick estlandssvenskarnas antal till cirka 8 000 personer. FrÄn 1710 lydde Estland under Ryssland och mot slutet av 1800-talet vÀxte nationalismen och Ryssland med alla sina minoriteter skulle russifieras. Kyrkliga kretsar i Sverige skickade tvÄ missionÀrer till svenskbygderna för att vÀcka svenskheten och nationalkÀnslan hos de svenska bönderna, vilket skapade identiteten svensk och estlandssvenskarna började orientera sig mot Sverige. Fram till 1918 hade estlandssvenskarna att hantera fyra sprÄk ? tyska som var överhetens sprÄk, ryska som var officiellt sprÄk, estniska som var majoritetssprÄk och rikssvenska som var undervisningssprÄk.