Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall. Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

Årligen drabbas ca 18 000 personer i Sverige av en höftfraktur och medelåldern för dessa är 83 år. Av dem som ådragit sig en höftfraktur lider ca 50 % av malnutrition. Detta är ett tillstånd då det råder en obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen och då uppstår det en störning i näringstillståndet. Det finns starka samband med malnutrition och ökad sjuklighet, dödlighet och förlängd vårdtid. Då sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens intag av näring och energi var vårt syfte med studien att ta reda på hur patienten upplever maten och måltidssituationen under sjukhusvistelsen efter operationen av en höftfraktur.

Förnybara energikällor som vindkraft och solenergi är numera väletablerade energikällor i stora delar av världen. Stor tillväxt av förnybara energikällor vars elproduktion inte kan förutses då den är beroende av vädret gör energilagring till en viktig komponent inom elsystem. Under starka vindar kan ett vindkraftverk överproducera el. Det innebär att kraftverket producerar mer el än vad som går att sälja på elmarknaden och man tvingas ge bort elen. Under andra perioder då det nästan inte blåser alls kan elpriserna stiga enormt eftersom det blir brist på el.

I Sverige används mycket energi för uppvärmning av bostäder och lokaler. För att uppfylla det ständigt ökande behovet av värme, byggs exempelvis nya värmeproducerande anläggningar som komplement i fjärrvärmesystem. Samtidigt finns det outnyttjad energi i industrin som i sin produktion får värme som oönskad biprodukt.Denna rapport undersöker möjligheten att utnyttja denna biprodukt från industrin för att tillföra energi till ett befintligt fjärrvärmenät och lagra i ett säsongsvärmelager. När värmebehovet ökar under den kalla delen av året, skall säsongsvärmelagret bidra med värme.Idén är att lagret skall ersätta delar av de värmeproducerande anläggningarna som utnyttjas i Halmstads fjärrvärmesystem. Målet är att all fossil bränsleanvändning skall kunna tas bort.

Examensarbetets uppgift är att arbeta fram ett exempel på incitament för att motivera hyresgäster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartläggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebär. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgästerna inte har incitament till medinvestering. Energikartläggningen innebar en nattvandring för att se vad som använde energi under natten när verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrån Umeå Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna få fram ungefärliga kostnader för effektiviseringarna.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet. Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron. Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och kristna identitet.

Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset.

Miljön försämras på många ställen i världen och mycket av detta har att göra med all energi vi människor använder. I Sverige går 50% av all energi åt till att bygga och värma våra bostäder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill därför kika närmare på vad vi kan göra för att minska energiåtgången i våra hus. För att uppnå detta måste de gå ner på detaljnivå, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att få det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjälklag ansluts till en yttervägg i ett lågenergihus.

This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Samhället är idag mycket beroende av energi. En stor del av energiproduktionen sker idag med hjälp av fossila bränslen, som har en stor påverkan på växthuseffekten. Enligt Sveriges riksdags miljömål ska klimatutsläppen minskas med 40 % till år 2020. Ett led i att lyckas med den minskningen är att öka produktionen av förnyelsebar energi. Solenergi är en förnyelsebar energiproduktion som kan bidra till minskad miljöpåverkan. Syftet med studien är att på en grundläggande nivå ta fram en kalkylmall som kan underlätta beslutsprocessen för lantbruksföretag i olika delar av landet vid investering i solenergi.

Pellets produceras av sågspån som är en restprodukt från sågverk. Tillverkningen av pellets är en energiintensiv process. Mest energi används för att torka det fuktiga sågspånet från ca 50 till ca 11 % fukthalt. Torkningen är inledningsvis effektiv men vid torkning av sågspån under 20 % fukthalt minskar torkningens energieffektivitet. Efter att det torkade sågspånet malts i en kvarn konditioneras det med överhettad ånga innan det pressas till pellets.

Energy costs are high nowadays and that is the reason why the energy consumption needs to become as small as possible in most of the companies. To accomplish the small energy usage one needs to map the energy flows, study them and monitor them. One method that can be used for this is energy balance calculation. The method gives an opportunity to separate different energy flows and see where each flow is heading. There is also another method which is more advanced than energy balance calculation.

 Sandviken Energi producerar ungefär 220 GWh fjärrvärme och 20 GWh el varje år vid sin produktionsanläggning i Björksätra Sandviken. För att effektivisera denna produktion är en av de bättre lösningarna en sänkning av returtemperaturen.En sänkt returtemperatur innebär effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sänkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet.På uppdrag av Sandviken Energi så har denna utredning gjorts med syftet att påvisa hur mätvärden kan användas till mer än debitering och framförallt hur mätvärden kan användas för att identifiera anläggningar som påverkar returtemparaturen negativt.Anläggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bäst identifiera de anläggningar som påverkar kollektivets returtemperatur på negativast sätt.En granskning har gjorts av de fem värst anläggningarna för att få en uppfattning om vilken typ av anläggningar som påverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts där en sänkning av returtemperaturen på 10?C beräknas på de 50 första identifierade anläggningarna.