Sökresultat:
80 Uppsatser om Göteborg 2021 - Sida 6 av 6
Hur hanteras och uppfattas övergödning i Östersjön? : En fallstudie av nationella handlingsplaner för genomförandet av Baltic Sea Action Plan och uppfattningar kring övergödning i Östersjöregionen
In November 2007 the countries around the Baltic Sea signed the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The action plan was an initiative from HELCOM due to the environmental status in the Baltic Sea. The action plan implemented a new approach with measures targeting the whole ecosystem. Eutrophication, hazardous substances, biodiversity and maritime activities constituted the main segments. The parties were to establish national implementation plans to fulfil the BSAP goals, which shall lead to good environmental status in the Baltic Sea by 2021.  The aim of this thesis is to investigate the points in common regarding conceptions of eutrophication in the Baltic Sea between the management, the science, the media and the public.
TRAFIKPLANERING & JÄMSTÄLLDHET. - PÅ VILKEN PLANERINGSNIVÅ BEHANDLAS JÄMSTÄLLDHET BÄST?
Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i
trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till
valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom
stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön
finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat
genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt
arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar
vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika
värde.
I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under
senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001
förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen.
Påverkan på Valboåsen från verksamheter inom Svedens industriområde samt närliggande områden : hot mot grundvattnets kvalitet och kvantitet?
The aim of this work was to find out what potential contaminants from roads, residential area and businesses within Svedens industrial area that can affect groundwater quality and quantity. Data collection was from SGU, VISS, internal material from Gävleborg county Administrative Board and Gävle municipality archive. GIS software ArcGIS was used to create the map images in the work.
The studied area is located approximately ten kilometers west of Gävle city and consists of the esker Valboåsen, which is a glacifluvial deposit that in its central parts consist of coarse material that is overlaid by sand, clay and silt. North of esker Valboåsen there are the river Gavleån which has an inflow to the groundwater in the esker. This inflow represents the largest part of the groundwater recharge.
Slite upplevelselandskap : att gestalta för biologisk mångfald
I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid Västra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott på norra
Gotland där det bryts kalksten för cementproduktion.
Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnäringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns områden som är utpekade både som riksintresse för naturvård och för värdefulla ämnen och mineraler.
I Västra brottets närhet finns naturmiljöer där många rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har
gynnats av hävd och brukade marker. År 2021 beräknas brottet ha nått sin brytningsgräns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus på att införa naturhabitat från närliggande områden, slutförs.
Detta arbete har sin utgångspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö där naturen möter det industriella kulturlandskapet.
Inventering av lågenergibyggnader : Erfarenheter från tre demonstrationsprojekt i Örebroregion
Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare.