På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul.

Syftet med detta arbete är att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lärarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och läraren är. Vi undersökte även vilka metoder läraren använder sig av inom religionsundervisningen, men även för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med två kvalitativa arbetsmetoder, då vi intervjuade lärare och elever, men också observerade de på religionsundervisningen. Denna studie gjordes på tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lärare och sex elever.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

BAKGRUND: Alla förstår idag hur viktigt det är att kunna prata fler språkän enbart svenska. Det finns många utlandsföddaspråklärare som undervisar i t.ex. spanska, tyska, engelskaoch franska och gör detta på sitt modersmål.I språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig.Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar siggenom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språkdvs. att läraren och elever använder målspråket iundervisningen.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antalutlandsfödda språklärare säger att de använder målspråket ilärandeprocessen och med särskild vikt påkommunikationen i klassrummet.METOD: Kvalitativ metod i form av intervjuer, intervjuerna har skettmed ett urval utlandsfödda språklärare, från grundskolaeller gymnasiet som undervisar i engelska, franska, spanskaeller tyska.RESULTAT: Resultatet av intervjuerna visar att svenska är nödvändigt iundervisningen av främmande språk för att undvikamissförstånd. Språknivån och motivationen hos eleverna attlära sig målspråket är avgörande för att läraren ska kunnaanvända målspråket i större omfattning i undervisningen..

Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Bakgrund: Stress och hälsofrågor är idag ett hett ämne i samhällsdebatten. Konsekvenserna av stress för individen, företagen och samhället talar sitt tydliga språk i stigande sjukskrivningssiffror och medföljande ökade kostnader. Dagens arbetssituation ställer nya krav på människan som vi inte är anpassade till. Trycket på företagen vad gäller att ta mer ansvar för de anställdas hälsa verkar också ha väckts. Frågan är hur chefer ska ta sig an och prioritera stress- och hälsofrågor i sin redan fullspäckade agenda.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken inverkan styrning har på chefers prioriteringar och hur chefer ser på sitt ansvar beträffande stress- och hälsofrågor.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår varierande arbetsuppgifter. Omvårdnad är ett omsorgsyrke där patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats på tolv vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad är man väldigt?man är lite skör och så? och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod.

Bakgrund: Varje år dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör på sjukhus. När ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka påverkar detta föräldrarna för resten av livet. Barn som får palliativ vård lider av olika sjukdomar med dödlig utgång. När ett barn får palliativ vård kan föräldrar uppleva många starka känslor så som sorg. Hur föräldrar hanterar upplevelser av att sitt barn är under palliativ vård är individuellt.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav.

Enligt Barncancerfonden drabbas varje år ca 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av cancer hos barn är leukemi, hjärntumör och neuroblastom. Prognosen har förbättrats, men fortfarande avlider ett av fyra barn. För föräldrarna innebär det en stor tragedi att förlora sitt barn. Det kan föra med sig känslor av chock, rädsla, skuld och maktlöshet.

Syftet med uppsatsen är att ge en teoretisk bakgrund för att försöka förstå dagens agerande och förhållningssätt till Corporate Social Responsibility (CSR) samt att utreda vad företag köper när de integrerar CSR i sitt arbete. För att försöka förstå agerande och förhållningssätt till CSR tydliggörs köpbeslutsprocessen och användbarheten i traditionella modeller diskuteras. Utredningen har genomförts med en abduktiv ansats och via en explorativ, genom i huvudsak semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen präglas av att företaget främst köper intressentrelaterad nytta genom CSR, att det finns en trend mot icke-kommersiella syften med CSR och att traditionella modeller kan användas, dock inte för en fullständig bild. Uppsatsen relaterar i analys och slutsats till frivilligorganisationen Hungerprojektet.

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut.