Sök:

Sökresultat:

13835 Uppsatser om Göra sitt bästa - Sida 43 av 923

Att lyckas med sina gymnasiestudier : En undersökning av IVIK-elevers studieresultat pÄ nationella program 

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.

Empati för personer som utsatts för vÄld inom förhÄllanden

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den hÀr studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande upplevs av andra. En enkÀtundersökning utfördes pÄ fyra gymnasieklasser dÀr eleverna lÀste en fiktiv berÀttelse om en kvinna som blir utsatt för vÄld i sitt förhÄllande. De besvarade frÄgor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av vÄld. Resultatet av studien behandlades frÀmst kvalitativt, men ocksÄ genom statistiska analyser.

Mer Àn bara vatten? : En kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas CSR-initiativ

Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera skillnader och likheter i Ramlösa och Lokas CSR-initiativ, samt att placera deras hÄllbarhetstexter i relation till vÄrt teoretiska ramverk.Metod: Kritisk diskursanalys av Ramlösa och Lokas texter kring deras CSR-arbete.Slutsatser: Alla delar av Carrolls CSR-pyramid inkluderas i bÄda verksamheternas texter, men den etiska byggstenen Àr mest framtrÀdande hos bÄda. Det framkom att den frÀmsta explicita skillnaden lÄg inom den filantropiska byggstenen. Loka har valt ett mer lÄgmÀlt förhÄllningssÀtt gÀllande framstÀllningen av sitt filantropiska arbete till skillnad frÄn Ramlösa som pÄvisar sitt filantropiska arbete pÄ bÄde hemsida, reklamfilmer samt pÄ dess flaskor. BÄda företagens texter vidmakthÄller och bidrar till den rÄdande diskursordningen inom CSR.  .

"Vi hava nu lykligt kommit hit i Norrland" : en gĂ„rdfarihandlarfamiljs handelsverksamhet och gĂ„rdshushĂ„ll i MĂ„nsta by, Älvdalens socken Ă„ren1865 -1886

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur gĂ„rdfarihandlarfamiljen pĂ„ TommosgĂ„rden i Älvdalens socken i norra Dalarna organiserade sin handelsverksamhet och sitt gĂ„rdshushĂ„ll under 1800-talets andra hĂ€lft. Ett sĂ€rskilt fokus riktas mot de hemmavarande kvinnornas roll i verksamhet och hushĂ„ll. Undersökningen baseras pĂ„ en familjebrevvĂ€xling, skriven mellan Ă„ren 1865-1886. GĂ„rdfarihandeln var dĂ„ en historiskt och traditionellt förankrad, populĂ€r utkomstmöjlighet för mĂ„nga Ă€lvdalsbor. Tommosfamiljen organiserade sin rörliga och fasta handelsverksamhet och sitt gĂ„rdsliv med jord- och skogsbruk i en familjedriven rörelse beroende av de hemmavarande kvinnorna.

Multikompetens och sociala medier i svensk utrikesrapportering : En studie av SVT och SR

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmÀssigt anvÀnder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet pÄ multikompetens kan gÄ ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa tvÄ teman: kravet pÄ multikompetens, och anvÀndandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR, samt hur dessa tvÄ teman pÄverkar arbetsrutiner, nyhetsvÀrdering och kÀllkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR har vi kommit fram till att kravet pÄ multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förvÀntas öka Àven i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskÀrningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det rÄder ingen tydlig samstÀmmighet bland utrikeskorrespondenterna i frÄgan om hur de stÀller sig till anvÀndandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan frÄn arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men Àn saknar de rutiner och metoder för att kunna anvÀnda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De Àr ocksÄ försiktiga med att uttrycka kontroversiella Äsikter i sociala medier. Personliga intressen pÄverkar de tillfrÄgade korrespondenternas nyhetsvÀrderingen mer Àn vad sociala medier gör.De tillfrÄgade korrespondenterna upplever en förÀndring av yrkesrollen, med ökade krav pÄ multikompetens, nÄgot de Àr skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

SvÄrighetem med att identifiera, definiera och kommunicera CSR. : En studie pÄ uppdrag av LÀnsförsÀkringar Bergslagen

ProblemSvÄrigheten som LÀnsförsÀkringar Bergslagen upplever Àr att identifiera, definiera och kommunicera sitt samhÀllsansvar, dÄ vi upplever att de har en viss osÀkerhet med vad begreppet innefattar. SyfteSyftet med studien Àr att beskriva hur LÀnsförsÀkringar Bergslagen arbetar med samhÀllsansvar idag. MetodVi har genomfört tvÄ kvalitativa intervjuer och flera strukturerade kortintervju för att samla in den empiriska datan.  Den data vi har samlat in har sedan stÀllts mot teori i ett försök att besvara studiens syfte samt besvara studiens huvudfrÄga och delfrÄgor. SlutsatsLÀnsförsÀkringar Bergslagen sÀger sig arbeta med CSR, men det uppkom under studiens gÄng att de inte Àr insatta i vad som innefattas i begreppet. För att försöka identifiera och definiera sitt ansvar tror vi att de som första ÄtgÀrd behöver se hur andra aktörer inom samma bransch vÀljer att arbeta med CSR. Detta för att fÄ en förstÄelse för vad som kan innefattas i begreppet, inom den verksamheten de verkar..

Programmerade mÀn ? Om könskonstruktioner i behandlingsprogram för mÀn

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur kön och specifikt maskulinitet konstrueras i KriminalvÄrdens behandlingsprogram ROS och IDAP. Dels undersöks hur behandlarna som leder programmen konstruerar kön, bÄde sitt eget och mÀnnens, och dels undersöks hur mÀnnen som gÄr i behandling konstruerar kön, utifrÄn behandlarnas perspektiv.Datainsamlingen har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer med personal som hÄller i behandlingsprogrammen ROS och IDAP. Intervjuerna genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide med olika teman som sedan Äterkommer i analysen. Resultatet har analyserats utifrÄn teorier kring socialkonstruktionism, kön och maskuliniteter, och sedan delats in i tvÄ delar. En del beskriver hur behandlarna konstruerar kön och en del beskriver hur mÀnnen i behandling konstruerar kön.

Fritidsbarns uppfattningar om sitt eget lÀrande

Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 Är, pÄ fritidshem, uppfattar sin egen inlÀrning enligt Pramlings modell frÄn 1983..

UDO : ett steg nÀrmre friheten

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Finska krigsbarn

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förÀndrats och deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet lÀngre men Àven arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag pÄ hur situationen kan förÀndras diskuterats, de största förslagen Àr utbildning, praktik och sÀnkta arbetsgivaravgifter.

HÀstens betydelse för tjejers motivation under gymnasietiden : Vad har hÀsten haft för betydelse i val av kompisar, skola, frigörelsen frÄn förÀldrar och motivationen.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

I slutÀndan var det du som valde att arbeta för mycket. : Varför tjÀnstemÀn i en barnrÀttsorganisation har svÄrigheter att avgrÀnsa sig i sitt arbete

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svÄrigheter för den enskilda individen att avgrÀnsa sig i sitt arbete. I den hÀr studien undersöker vi varför tjÀnstemÀn inom en barnrÀttsorganisation arbetar sÄ mycket. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjÀnstemÀn om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, dÀr en viktig utgÄngspunkt Àr att en organisation bestÄr av mÀnniskor som inte bara arbetar för organisationens mÄl, utan ocksÄ sina egna.

Tapetblommor : En studie om yrkesverksammas beskrivning av arbetet med barn i familjer med alkoholmissbruk

Studiens syfte Àr att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. UtifrÄn det vill vi Àven belysa de olika stödmetoder som de anvÀnder sig av i sitt arbete. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide anvÀndes vid de olika intervjutillfÀllena. Resultatet visar pÄ att den vanligaste hjÀlpmetoden för barn med missbrukande förÀldrar Àr stödgrupper i olika former.

Service med ett leende - arbetstillfredsstÀllelse och motivation bland tÄgvÀrdar

ArbetstillfredsstÀllelse och Motivation i arbetet handlar till stora delar om vilka förvÀntningar individen har pÄ sitt arbete samt vad denne upplever som meningsfullt och tillfredsstÀllande. Vad Àr det som gör att individer trivs och motiveras i sitt arbete nÀr miljön de befinner sig i prÀglas av stÀndig förÀndring och omorganisering? Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur tÄgvÀrdars arbetstillfredsstÀllelse ser ut samt utreda vad som motiverar tÄgvÀrdar i deras yrke. Samtidigt var det viktigt att utreda vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt pÄ deras arbetsupplevelse. En kvalitativ forskningsansats har tillÀmpats.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->