Sökresultat:
13835 Uppsatser om Göra sitt bästa - Sida 30 av 923
Vad formar det musikaliska uttrycket?
MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa mÀnniskor. Min önskan Àr att försöka belysa omstÀndigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstÄ hur informanterna tÀnker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens pÄverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna Àr aktiva, Àr jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten Àven valt att lyfta in exempel frÄn andra typer av musik om jag kÀnner att det belyser Àmnet pÄ ett bra sÀtt. MÄlsÀttningen Àr att presentera mina egna slutsatser utifrÄn informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjÀna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lÀrare..
Elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningen
Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ elevinflytande i lÀrandeprocessen i vuxenutbildningens omvÄrdnadsprogram. För att nÄ syftet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lÀrares syn pÄ elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar pÄ att eleverna och lÀrarna har samma uppfattning om vad elevinflytande Àr i lÀrandeprocessen. Elevinflytande innebÀr möjlighet att pÄverka sitt lÀrande i utbildningen. LÀrarna och eleverna tycker ocksÄ att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas lÄga engagemang och okunskap om inflytandets innehÄll.
Att Àga sitt Àmne KME pÄ Malmö Högskola och i förskolan
Den hÀr uppsatsen behandlar vad det innebÀr att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhÄller sig till en officiell bild av Àmnet KME. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra den officiella bilden av huvudÀmnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jÀmförts med hur Àmnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudÀmnet KME Àr. Resultatet visar pÄ att förskolans ramar och miljö har stor inverkan pÄ i vilken mÄn pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.
?Om morsan fyller Är fÄr man fira henne senare? : om hur fotbollsintresserade mÀn konstruerar identitet genom sitt supporterskap
Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade mÀn konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgÄngspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som brÄkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och anvÀnder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstÄ och förklara vÄra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till tvÄ olika allsvenska fotbollslag.VÄr studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utlÀsas olika sÀtt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det Àr för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet Àr en naturlig del av deras identitet. Det visar Àven att nÀrvaron och engagemang pÄ fotbollsmatcher Àr den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.
Skolsköterskors berÀttelser om sitt hÀlsofrÀmjande arbete med tonÄringar
Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt Ă„terge skolsköterskors berĂ€ttelser om sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med tonĂ„ringar. Ett strategiskt urval anvĂ€ndes och skolsköterskor frĂ„n Uppsala, Ălvkarleby och GĂ€vle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjĂ€lp av en innehĂ„llsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hĂ€lsa, hĂ€lsoarbete, utmaningar/begrĂ€nsningar och skolsköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete.
ArbetsgivarvarumÀrke inom omsorgssektorn : en fallstudie av Attendo Care
Personalförsörjningen inom omsorgssektorn stÄr inför svÄrigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att rÄda en personalbrist. Employer branding handlar om att stÀrka sitt arbetsgivarvarumÀrke för att bÄde behÄlla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. FrÄgorna Àr baserade pÄ modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumÀrke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriÀrmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsÀtta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..
Tid för reflektion: en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lÀrande
FrÄgan om hur lÀrares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lÀrare. En ökad förstÄelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lÀrare mÄste kunna och vad lÀrarkompetens Àr, har fÄtt en ny inriktning, inte minst nu nÀr lÀrarutbildningen Äterigen ligger under lupp. FrÄn att under flera Ärtionden frÀmst ha handlat om att faststÀlla en kunskapsbas för olika lÀrare, dÀr olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lÀrares eget vetande och deras möjligheter att lÀra i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning Àr att, med utgÄngspunkt frÄn studenternas studiesammanfattningar och utifrÄn ett genusperspektiv, undersöka hur lÀrarstudenterna utvecklar ett reflekterande lÀrande. De frÄgestÀllningar som lyfts i rapporten Àr följande: Vilka förmÄgor att reflektera över sitt eget lÀrande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lÀrande under inriktningens gÄng och den lÀrarroll som de successivt utvecklar? GÄr det att utifrÄn studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrarstudenters reflektioner av sitt eget lÀrande och vad Àr det i sÄ fall som skiljer dem Ät? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lÀrande, frÀmst nÀr det gÀller fokuseringen pÄ lÀrarrollen men ocksÄ betrÀffande hur de ser pÄ sig sjÀlva och sitt eget lÀrande.
The State and Non-profit Organizations
Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..
AnvÀnds utvecklingssamtal till att ocksÄ utveckla ledarskapet?
Syftet med min studie Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra ledare tÀnker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som stÄr i centrum för utveckling och förbÀttring nÀr utvecklingssamtal hÄlls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte anvÀnder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poÀngterade vikten av att hÄlla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag pÄ hur de ville förbÀttra sin arbetssituation till exempel.
No-hemuppgifter i ett andrasprÄksperspektiv
Arbetets syfte var att undersöka hur elever och förÀldrar med svenska som andrasprÄk
upplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga Àmnena och i vad mÄn
förÀldrarna kunde och ville hjÀlpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har Àven undersökt i
vilken omfattning modersmÄlet anvÀndes och vilken betydelse modersmÄlet hade vid
hemuppgiftens utförande. Elever i Är 5-6 intervjuades och deras förÀldrar fick svara pÄ ett
frÄgeformulÀr. Samtliga elever och förÀldrar som deltog i undersökningen hade en positiv
instÀllning till NO-experiment som hemuppgift. NÀr förÀldrarna arbetade tillsammans med
sina barn med hemuppgifterna anvÀndes modersmÄlet mer eller mindre i samtliga hem
eftersom det var lÀttare för förÀldrarna att kommunicera pÄ sitt modersmÄl.
FörÀndra intressenters syn pÄ företaget genom synliggörande av intellektuellt kapital
Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.
Sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö, En studie av upplevelser i ett emotionellt arbete
Arbetsmiljön inom vÄrdarbeten skiljer sig frÄn mÄnga andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka mÀnniskor som kan vara krÀvande bÄde fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken Àr sjukhusclowner som arbetar med barn inom vÄrden. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn pÄ sjukhus. Syftet med denna studie Àr att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svÄrt sjuka mÀnniskor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.
Införande SPS Arvika Smide AB : SPS och ISO/TS 16949
Rapporten Àr ett examensarbete som utförts i den avslutande delen av Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik. Examensarbetet Àr utfört av Anders Dedorsson Ylén, student vid fakulteten för hÀlsa, teknik- och naturvetenskap pÄ Karlstads Universitet.Examensarbetet har utförts pÄ Arvika Smide AB vars uppdrag gick ut pÄ att införa SPS vid pressgrupp 5, samt undersöka hur vÀl företaget jobbar med ISO/TS 16949. I rapporten finns en teoretisk del om SPS och ISO standarden ISO/TS 16949. Vidare beskrivs hur SPS anvÀnts som metod för att mÀta maskinens duglighet och behov av underhÄll, samt hur mÀtningarna utförts. HÀr beskrivs ocksÄ av vad som skett vid renovering av smidespressen och vilka resultateten blev av mÀtningar gjorda efter arbetet.LÀmplig metod för att se vart företaget befinner sig i sitt arbete med ISO/TS 16949 och förslag pÄ förbÀttrat arbete med ISO/TS redovisas.Rapporten redovisar att SPS kan vara ett styrande medel vid tillstÄndsbaserat underhÄll pÄ en smidespress och hur företaget kan utveckla sitt arbete med ISO/TS 16949..
Vilka faktorer vÀrdesÀtter Kalmars sjöbefÀlsstudenter högst hos en arbetsgivare? : En enkÀtstudie pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar
Arbetet handlade om vad sjöbefÀlsstudenterna pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest nÀr de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt Àven vilka drivkrafter som lÄg bakom för att studenterna skulle söka sig ut pÄ den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att fÄ ett överskÄdligt material att jobba med anvÀnde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna.
Inducerad abort och subjektiv hÀlsa
Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per Är har i Sverige genomförts de senaste Ären. Detta innebÀr att en stor del av sjukvÄrdens patienter har genomgÄtt eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det Àr dÀrför viktigt att allmÀnsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan pÄverka kvinnan och hennes omvÀrld. AllmÀnsjuksköterskans roll i abortprocessen har ocksÄ ökat. DÀrmed genomfördes en litteraturstudie pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hÀlsa pÄverkas, över lÀngre tid, som följd av inducerad abort.