I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd.I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Hos några föräldrar kan känslor av oro och skuld vara dominerande när de tillfälligt skall vara ifrån sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsångest hos dagens småbarnsföräldrar och faktorer som påverkar den, utfördes en kvantitativ enkätundersökning, där resultaten från 76 småbarnsföräldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan föräldrarnas rapporterade separationsångest och deras grundföreställningar kring föräldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd föräldraseparationsångest och förälderns anknytningsprofil, främst gällande ångest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i föräldraseparationsångest.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Uppsatsen behandlar hur företag hanterar personalens hälsa och ohälsa genom en studie av hur företag arbetar med att redovisa sjukfrånvaron och hur de arbetar med hälsofrämjande åtgärder för att förebygga och hantera sjukfrånvaron. Företagens syn på hälsobokslut diskuteras. Uppsatsen är baserad på en fallstudie i fyra olika organisationer med olika verksamheter: detaljhandel, tillverkande företag, utbildningsföretag och offentlig sektor (kommun). Uppsatsen tar sin utgångspunkt i personalekonomiska teorier och diskuterar två hälsobokslutsmodeller. Hälsobokslut kan vara beslutsunderlag vid eventuella åtgärder som syftar till att förbättra de anställdas hälsotillstånd, men också för att minska sjukfrånvarokostnader och arbetet med att förbättra arbetsmiljön.

Syftet med studien är att se hur åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som är aktuella för samma elever i behov av särskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan påverka innehållet i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fånga syftet har jag använt en kvalitativ metod med hjälp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i så hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten främjar inte positiv utveckling alls i den utsträckning som man kan förmoda. Förutsättningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gäller då att dokumenten skrivs på det sätt som olika kriterier förutsätter.

Syftet med uppsatsen är att studera Guldäggstävlingens påverkan på reklamköpare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av telefonintervjuer. Empirin utgörs av svar från projektledare på reklambyråer och uppdragsgivare från reklamköpande företag, som under åren 2001-2004 erhöll Guld- eller Silverägg i kategorierna dagspress- och tidskriftsannonsering i Guldäggstävlingen. Då undersökningens resultat visade att den största påverkan skedde på kreatörerna på reklambyråerna valde vi att använda oss av Maslows behovsteori för att visa på vilka individuella plan som Guldäggstävlingen motiverar kreatörerna. Vi använde oss även av teorier kring kreativ reklams genomslagskraft i annonsträngseln (som utgör en del av bruset i Shannon & Weawers kommunikationsmodell) för att visa på hur reklamköpare påverkas av kreatörernas ansträngningar.

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligenvärlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmedrelevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpatill att minska rädslan.

Denna uppsats bygger på fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer från OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förståelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance använts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt även intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskällor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges även sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.