Sökresultat:
5273 Uppsatser om Gödels - Sida 65 av 352
PopulÀrmusik i religionskunskapsundervisningen - ett sÀtt att möta eleverna pÄ deras egna villkor
Alla mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt en relation till musik. Musikens sprÄk Àr universellt. I ungdomars livsvÀrld Àr musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjÀlper en i svÄra situationer och bidrar med glÀdje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar ocksÄ med de funktioner religionen har.
Om meÀnkieli : Ett minoritetssprÄk i utveckling?
MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.
God man en god upplevelse? : En kvalitativ studie om upplevelsen av att vara god man i det svenska samhÀllet utifrÄn Giddens teori om det moderna samhÀllet.
I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.
Olika sprÄkbakgrund och lÀrande i tyska
Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.
"à talet Àr dÀrmed styrkt och skall bifallas" : En diakron undersökning av sprÄket i domar frÄn Uppsala tingsrÀtt
I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.
Hur mjölkfettet pÄverkas av olika utfodring av mjölkkor
Mjölkens fetthalt Àr en viktigt ekonomisk faktor dÄ producenten fÄr ett högre avrÀkningspris med högre fettprocent. Fetthalten pÄverkas av flera olika faktorer men pÄverkas enklast och mest effektivt med olika fodermedel. Mjölkfettet kommer frÄn flera olika kÀllor, dels direkt frÄn fodret, dels frÄn nedbrutet kroppsfett och dels frÄn mikroorganismerna i vÄmmen. I den hÀr litteraturstudien var syftet att undersöka hur vanligen förekommande fodermedel i Sverige pÄverkar fetthalten och fettsyrasammansÀttningen i mjölken. DÄ komjölk innehÄller mÄnga olika fettsyror fokuserade det hÀr arbetet pÄ nÄgra av de som Àr viktiga för humanhÀlsan.
Utfodring med grovfoder ökar fetthalten i mjölken genom det höga fiberinnehÄllet vilket ökar produktionen av Àttiksyra i vÄmmen.
Medarbetares utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv : En kvantitativ enkÀtundersökning
Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frÄgestÀllningarna ingick ocksÄ att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och mÀn och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkÀtundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag Àr nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla nÄgon större funktion för den egna utvecklingen. De ger bÄde chefen och sig sjÀlva genomgÄende höga betyg. Dessutom Àr medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det ocksÄ medarbetare som Àr starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, bÄde ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.NÀr det gÀller skillnader mellan kvinnor och mÀn, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bÀttre pÄ att berÀtta om egna önskemÄl och förmÄgor i arbetet.
Myror i brallan : En förskola i Tantolunden
Mitt kandidatprojekt syftar till att skapa en förskola som uppmuntrar till rörelse. Att skapa utrymmen dÀr man fÄr anvÀnda kroppen maximalt, utan att störa pedagogerna och utan att fÄ höra förmaningar om att sitta stilla nÀr hela kroppen spritter och man har myror i brallan. Att skapa lokaler som uppmuntrar till spring, men samtidigt behÄlla utrymmen för lugn, koncentration och vila. Vi spenderar vÄr skolgÄng Ät att lÀra oss att sitta stilla. Detta har flera baksidor, dels för de individer som frÄn början har större behov av att röra pÄ sig, för de stimuleras inte pÄ rÀtt sÀtt, och dels för samhÀllet dÀr stillasittandet har blivit en folksjukdom. Varför skapar man inte lÀrandemiljöer dÀr det finns ett alternativ till stillasittandet? En möjlig plats för maximal rörelse, dÀr det inte stör undervisningen.
EU och du : En diskursanalytisk undersökning av tvÄ informationsbroschyrer frÄn EU-kommissionen
I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmÀnheten i tvÄ översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras sÄvÀl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invÄnarna samt relationen dem emellan. En utgÄngpunkt Àr att texterna bÀr uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika sprÄkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras pÄ tvÄ olika sÀtt i texterna: dels som en stark och pÄlitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt omrÄde. EU-invÄnaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som nÄgon med skyldigheter men framförallt med rÀttigheter.
Epifanins betydelse för min novellkonst
I detta arbete har jag försökt att kartlÀgga soundet till musiken till filmen ?Inception?, frÄn 2010, frÄn tvÄ olika vinklar. Fokusen ligger dels pÄ den musikaliska kompositionen, alltsÄ det musikteoretiska, dels pÄ ljudbilden, alltsÄ det klingande. MÄlet har ocksÄ delvis varit att ta reda pÄ om nÄgon av de tvÄ vinklarna har större betydelse Àn den andra för soundet. Jag har gjort en djupgÄende analys och tagit reda pÄ vad som gör ?Inception-musiken? till vad den Àr och skapat egen musik frÄn de tvÄ infallsvinklarna, bÄde kombinerade och var för sig.
Acceptans för anvÀndandet av biologiska identifieringstekniker
I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.
Helhet eller delar : Principer för transaktionsbedömningar inom finansrÀtten
Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterÀtt och mervÀrdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgÄngar i olika sammanhang. GrundlÀggande frÄgor Àr huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan pÄ om, nÀr och hur transaktioner pÄverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett omrÄde, dels hur bedömningarna inom mervÀrdesbeskattningen förhÄller sig till bedömningarna inom inkomstskatterÀtten.Inom inkomstskatterÀtten behandlas frÄgor som utgifter i samband med förvÀrv av inkomst kÀlla och Àven behandlingen av transaktioner som har inslag av sÄvÀl gÄva som köp.
Stöd i frÄgor om funktionshinder
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sÀtta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföretrÀdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mÄl.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrÀdare, brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mÄl av verksamhetsföretrÀdare, brukare och i policydokument?Utgör stödet en vÀg/medel för att nÄ mÄlen?Metod och material: För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har jag valt att samla in dokument som anvÀnts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföretrÀdarna och enskilda intervjuer med sju brukare. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ innehÄllsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv pÄ det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stÀmmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföretrÀdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rÄdgivning om rÀttigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföretrÀdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mÄl uppfylls, men att mÄl som krÀver samhÀllsförÀndringar inte kan uppnÄs av verksamheten..
Fastighetsbildning genom avstyckning : En kÀlla till vÀrdestegring för fastighetsÀgare
En fastighetsÀgare bör dels ta hÀnsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter dÄ denne skall undersöka möjligheter till vÀrdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, Àr den frÀmsta faktorn som skall tas i beaktning vid förÀndring av markanvÀndning och utgör dÀrmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det Àr kommunen som reglerar de förutsÀttningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsÀgaren. Om ett omrÄde inte tÀcks av en detaljplan Àr det upp till lantmÀtaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.VÀrdestegringen av mark vid en avstyckning pÄverkas frÀmst av antalet byggrÀtter som fastighetsÀgaren kan erhÄlla pÄ tomten. Detta innebÀr att det Àr den vÀrdebÀrande faktorn, tomtens area, som fastighetsÀgaren i viss mÄn kan pÄverka för att skapa vÀrde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras pÄ intressenterna till objektet och deras betalningsförmÄga.
Modernt DSS för bÀttre beslut - En studie kring beslutsprocessen i ett beslutstödssystem tillÀmpad i ett nÀtpoker sammanhang
Utmaningen som företag och organisationer Äterkommande konfronteras med Àr problemet med att hitta lösningar för ostrukturerade problem med information som ofta Àr otillrÀcklig och dold i obearbetade datasamlingar. DSS har utvecklats för att i samarbete med det befintliga affÀrssystemet stödja beslutsprocesser i verksamheter genom att ta fram bÀsta möjliga beslutsunderlag. Denna studie undersöker hur ett modernt DSS kan stödja beslutsprocessen.För att undersöka hur beslutsprocessen stöds av ett modernt DSS har vi genomfört ett fÀltexperiment dÀr experimentgruppen har utvÀrderat olika beslutsstödsfunktioner hos ett DSS system för nÀtpoker. Fördelen med att studera beslutsstöd i nÀtpokersammanhang Àr dels att poker har klart definierade beslutspunkter och dels att förloppet i beslutsprocessen dokumenteras i loggfiler vilka kan anvÀndas för att utvinna information. Vi har sammanstÀllt resultaten frÄn experimentet i en gemensam databas och anvÀnt oss av försökspersonernas anvÀndarupplevelser för att analysera utfallet.Resultatet av studien visar pÄ att varje enskild DSS-funktion kan stödja informationssamlandet, utformning av handlingsalternativ, beslutsvalet och dess implementation.