Sökresultat:
5273 Uppsatser om Gödels - Sida 63 av 352
Ett fritidshem för alla : Att kunna se möjligheter för alla barn att delta
FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.
VÀrdering och redovisning av humankapital: en kvalitativ studie i svenska elitidrottsföreningar
Risken för en organisation med betydande humankapital Àr att redovisningen blir missvisande, dÄ stora skillnader uppstÄr mellan verkligt vÀrde och bokfört vÀrde. I en elitidrottsförenings humankapital framstÄr spelarna som en betydande immateriell tillgÄng. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar vÀrderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa vÀljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vÄrt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. VÄr studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna vÀrderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.
KlasslÀraren och bokstavsbarnen. Hur klasslÀraren kan underlÀtta inlÀrningen för barn med DAMP och ADHD
Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.
AIS-vektorer i antikollision - En relativ sanning
Intervjuer med kunniga pÄ AIS-omrÄdet har utförts parallellt med en enkÀt riktad till aktiva befÀl ute till sjöss. Detta i syfte att ta reda pÄ dels hur detta hjÀlpmedel bör anvÀndas vad avser antikollision, dels hur det faktiskt anvÀnds i praktiken.AIS, Automatic Identification System, Àr ett informationsdelningssystem som hjÀlper fartyg att navigera sÀkert genom att sÀnda ut egen navigationsdata och samtidigt ta emot motsvarande information frÄn andra fartyg. Systemet nyttjas Àven som informationssystem för landbaserade stationer sÄsom VTS-centraler och kustbevakning.Undersökningen har engagerat och visat att expertisen anser att AIS, i mÄnga avseenden, Àr ett bra och anvÀndbart hjÀlpmedel som bör komplettera övrig utrustning vid bedömning om kollisionsrisk. Vidare visar enkÀten att ARPA-systemet, trots vissa inneboende brister, tillmÀts större förtroende Àn AIS och AIS-vektorer anvÀnds dÀrför sparsamt. EnkÀten visar Àven att en stor del av de aktiva inte Àr frÀmmande för att göra avsteg frÄn sjövÀgsreglerna emedan expertisen i huvudsak avrÄder frÄn sÄdant..
Territorialitetsprincipen och sÀkerstÀllandet av en vÀl avvÀgd fördelning av beskattningsrÀtten : TvÄ rÀttfÀrdigandegrunder med samma rÀttsliga innehÄll?
Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomomrÄdet för direkt beskattning. Emellertid begrÀnsas denna behörighet genomfördragsbestÀmmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsÀtta att tillÀmpa en inskrÀnkande skatteregel mÄstebestÀmmelsen rÀttfÀrdigas genom ett tvingande hÀnsyn i allmÀnintresset.Uppsatsen syftar till att klargöra det gÀllande rÀttslÀget avseende dels territorialitetsprincipensom rÀttfÀrdigandegrund inom EG-skatterÀtten, dels det av EG-domstolen anvÀnda uttrycketsÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten som rÀttfÀrdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rÀttsliga innehÄllet i de tvÄ termerna Àr detsamma.Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rÀttsliga innehÄllet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrÀttfÀrdigandegrunden sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten men att detsenare inte utesluter andra sÀtt, Àn i enlighet med territorialitetsprincipen, pÄ vilkafördelningen av beskattningsrÀtten kan ske. Eftersom att dessa rÀttfÀrdigandegrunder tjÀnarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrÀtten har en starkare stÀllningsom rÀttfÀrdigandegrund Àn territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersÀttas av sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten..
Vad driver utvecklingen av system för elektroniska affÀrer mellan företag idag
Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affÀrer mellan företag. Syftet Àr dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affÀrer stÀller pÄ systemet och dels att ta reda pÄ de faktorer som driver utvecklingen framÄt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affÀrer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och telefonintervjuer. OmrÄdet har delats in i tvÄ olika typer av system för elektroniska affÀrer beroende pÄ mot vilken del i förÀdlingskedjan de riktar sig.
Strategier för oförutsÀgbara och snabbvÀxlande marknader ? en fallstudie av fyra skandinaviska modeföretag
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur mode- och klÀdföretag arbetar strategiskt i en snabbförÀnderlig och oförutsÀgbar omvÀrld. HuvudfrÄgestÀllningen rör vilken eller vilka kombinationer av strategier som företag tillÀmpar pÄ en förÀnderlig marknad samt hur företag kan hitta balans mellan lÄngsiktighet, stabilitet och flexibilitet. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en utvecklande studie med ett abduktivt angreppssÀtt och Àr baserad pÄ fyra fallföretag: JC, Bestseller, Day Birger et Mikkelsen och Filippa K. Slutsatser: De modeföretag vi undersökt anvÀnder sig av ett dualt strategiperspektiv. LÄngsiktiga strategier anvÀnds för utveckling av företagets strategiska och dynamiska resurser som dels skapar en stabilitet för företaget i den kaotiska miljön och dels kan verka som ett ramverk som sÀtter grÀnser för handlingsutrymmet.
Studie- och yrkesvÀgledaren som grindvakt? med fordonsprogrammet i fokus
Syfte med denna undersökning har varit att fÄ klarhet i om det finns studie- och yrkes- vÀgledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstÄ om det kan vara sÄ att vÀgledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestÀmde vi oss för att anvÀnda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstÄtt har ett dÄligt anseende i mÄnga mÀnniskors ögon. Dessutom valde vi att göra tvÄ förundersökningar dels med en yrkeslÀrare, dels med elever frÄn Ärskurs ett pÄ fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville fÄ synpunkter frÄn dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en vÀrdefull förförstÄelse om fordonsprogrammet och dess elever.
Visionen om en idéernas stad En fallstudie av Lunds kommuns varumÀrke
VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..
SÀkerheten vid LuleÄ Hockeys matcher
I denna rapport tar vi upp ansvarsfrÄgan kring sÀkerhetsarbetet vid LuleÄ Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrÀdare frÄn polisen, LuleÄ Hockey och LuleÄFans, LuleÄ Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har LuleÄ Hockey ansvaret för sÀkerheten i Coop arena. Polisen Àr alltid nÀrvarande vid matcher och har Àven extra bevakning vid derbymatcher mellan LuleÄ Hockey och SkellefteÄ AIK. Denna bevakning behöver dock inte LuleÄ Hockey betala nÄgot för eftersom de Àr en ideell förening.
"Det kÀrleksfulla tvÄnget". En studie av rÀttssÀkerheten i mÄl om psykiatrisk tvÄngsvÄrd
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken mÄn tillÀmpningen av lag (1991:1128) om psykiatrisk tvÄngsvÄrd uppfyller de rÀttssÀkerhetskrav som stÀlls pÄ denna form av lagstiftning. Psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr ett allvarligt ingrepp i patientens personliga integritet och det Àr dÀrför av stor vikt att de i lagen faststÀllda rÀttssÀkerhetsgarantierna Àr effektiva och verkar ÀndamÄls-enligt.Som utgÄngspunkt för uppsatsen tjÀnar de 753 domar och slutgiltiga beslut i mÄl om psykiatrisk tvÄngsvÄrd som meddelades vid dÄvarande lÀnsrÀtten i Göteborg under Är 2009. Vid granskning av dessa domar framkommer vissa grundlÀggande rÀttssÀkerhetsbrister, brister som snarare rör det sÀtt som lagen tillÀmpas pÄ Àn pÄ lagstiftningens utformning i sig. Det offentliga bitrÀdet och den sakkunniga lÀkarens roll Àr tvÄ exempel pÄ vad lagstiftaren ansett utgör garantier för den enskilde patientens rÀttssÀkerhet men som enligt min mening i den faktiskt processen inte nödvÀndigtvis fyller denna funktion.Uppsatsen bidrar Àven med att ge en övergripande bild av det rÀttsfallsmaterial som presenteras, dels utifrÄn demografiska och medicinska aspekter och dels utifrÄn vilka sakfrÄgor som berörs och i vilken utstrÀckning rÀtten vÀljer att bifalla ansökningar och överklaganden..
Polisen, Europakonventionen och idrottshuliganismen : En utredning av 13 c § polislagens förenlighet med Europakonventionen
Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt pÄ mottagarlandets vÀlfÀrdssystem. Det beror pÄ att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig Äldersfördelning Àr den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför Älder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer Àn vad den ger. Till skillnad frÄn tidigare studier fokuserar denna uppsats pÄ invandringen och de offentliga finanserna pÄ lokal nivÄ.
Att skapa en konsumentmedvetenhet
Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet
Författare: Caroline Nilsson
I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, dÄ syftar jag pÄ medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjÀlp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lÀrare och rektor pÄ skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för vÀrderingar gÀllande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har ocksÄ granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag Àven fÄtt fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.
Vietnam, gerillakrig och asymmetriska metoder
Vietnams krig frÄn 1945 till 1975 Àr en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det tvÄ hÀndelser som allvarligt skadade NordvietnamsmotstÄndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionÀr krigföringinnehÄller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har anvÀnts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktÀren och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehÄllsanalys och uppsatsen Àr ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn pÄ tid, operativt djup och mÀnskliga offer och dÀrför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhÄllande..
?Barnets bÀsta? i asylprocesser : - En diskursanalys av innebörden hos begreppet ?barnets bÀsta? i arbetet med ensamkommande barn i asylprocesser
Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys vars syfte Àr att studera hur begreppet ?barnets bÀsta? anvÀnds och tolkas i asylprocessen för ensamkommande barn. Jag har undersökt hur de tjÀnstemÀn som fattar beslut om asyl i fall med ensamkommande barn formulerar förestÀllningar om ?barnets bÀsta? och hur begreppet förhÄller sig till andra begrepp i den diskursiva praktiken. Detta har jag gjort genom att dels analysera de styrdokument som ska ligga till grund för besluten och dels beslut ifrÄn migrationsverket och domar ifrÄn migrationsdomstolarna.