Abstract Syftet med föreliggande uppsats är att visa på hur jämställdhet och jämlikhet kan bidra till en positiv förändring inom den verksamhet som Räddningstjänsten i Halmstad bedriver. Uppsatsen är dels en sociologisk uppsats och dels en kartläggning av Räddningstjänstens organisation i Halmstad. Den är skriven på uppdrag från Räddningstjänsten i Halmstad och beskriver brukarnas attityder till jämställdhet och jämlikhet inom kåren samt skildrar Räddningstjänsten både ur ett historiskt perspektiv och ur ett nutidsperspektiv. Frågan som ställs i arbetet är vad det innebär för den enskilda brandmannen, för organisationen och för brukarna att Räddningstjänsten är en organisation med nästan enbart svenska män. Arbetet lyfter fram och problematiserar hur fördomar och föreställningar kring kön och etnicitet kan bli ett hinder för såväl Räddningstjänsten som samhället när det handlar om jämställdhet och jämlikhet.

Denna rapport är en del av mitt exjobbsarbete i kursen TQDE10 vid LiU-Malmsten.Syftet med denna rapport är att presentera omfattning, resultat och arbetsprocess för mitt examensarbete vid Liu-Malmstens designprogram.Dokumentet innehåller även vissa egna tankar och reflektioner, detta för att underlätta för läsaren att följa projektets utveckling.Som exjobbsarbete har jag valt att samarbeta med Åstugan - kafét nån annanstans, ett trädgårdscafé en mil norr om Nyköping.Uppdraget har bestått av två delar, dels att förbätra, och ändamålsanpassa, caféets fasta inredning för att skapa förbättrade flöden för kund och personal; dels att ta fram en sittgrupp som den förmedlar (och förstärker) caféts lantliga framtoning och historiska ursprung.Projektet är nu avslutat och har resulterat i en ny kassa- och serveringsdisk, ett utkast till möbelkollektion bestående av fyra typer av bord samt tre typer av sittmöbler, möbleringsplan samt en möbelprototyp innehållande ett cafébord och två stolar.I prototyperna har jag eftersträvat att behålla hantverkskänslan i formgivning och konstruktionsval samtidigt som jag försökt hitta ett uttryck som känns modernt och spännande..

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Inom plastindustrin behöver rester och defekter från tillverkningen återvinnas genom att smälta ner dessa med den nya plasten. För att kunna göra detta behöver plasten reduceras i storlek så de liknar råmaterialet, vilket vanligen görs med en granuleringskvarn. Rapid Granulator AB är en svensk varntillverkare och har sitt säte i Bredaryd. Vid användning genererar kvarnarna mycket buller vilket inte är önskvärt ur arbetsmiljösynpunkt. Målet med detta examensarbete är därför att konstruera en inmatningsdel åt Rapid som reducerar ljudnivån.

Denna uppsats jämför och analyserar de båda sexualupplysningsfilmerna "Ur kärlekens språk" (Torgny Wickman, 1969) och "Kärlekens språk 2000" (Anders Lennberg 2004). Uppsatsens syfte är att utreda vilka olika sätt som de båda filmerna tilltalar sin publik på och vad dessa respektive tilltal får för konsekvenser för den syn på sexualitet som man vill förmedla. Därtill försöker uppsatsen svara på huruvida skillnaderna mellan filmerna säger någonting om hur synen på sexualitet har förändrats från slutet av sextiotalet till idag. Uppsatsen utgår teoretiskt från dels Bill Nichols dokumentärfilmsteori och dels från Michel Foucaults teorier kring sexualitetens olika diskurser..

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Mälarenergi AB ägs av Västerås stad och är ett kommunalägt energibolag som verkar i Mälardalsregionen. Enligt van Weele (2012) utgör ett företags inköpskostnad cirka 50 % av nettoomsättningen vilket innebär att inköpskostnaden är en viktig del i företagens resultat. Mälarenergi har under 2012 påbörjat en centralisering av inköpsfunktionen, där en del av arbetet inkluderar inköpsstrategiska åtgärder för att klassificera företagets varor och tjänster.Syftet med denna studie var att genomföra en klassificering av koncernen Mälarenergi AB:s varor och tjänster för att reducera koncernens totala inköpskostnader. För att kunna genomföra klassificeringen samt svara på tillhörande frågeställningar valde författarna att genom en förstudie intervjua en inköpsexpert vid Linköpings universitet samt en inköpschef på ABB. Detta resulterade i att författarna kunde få feedback på sitt förslag på tillvägagångssätt för klassificeringen då dessa personer kunde dela med sig av sina erfarenheter av klassificeringsarbete.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

Outsourcing är ett aktuellt ämne som flitigt debatteras i media. Vi ville därför öka förståelsen till varför företag väljer outsourcing samt hur motiven rangordnas för olika funktioner. Vi ville även beskriva leverantörernas tolkning av företagets motiv och rangordning. För att uppnå arbetets syfte valde vi att göra en fallstudie av Fritidsresor som utlokaliserat två av dess funktioner som tidigare utförts internt. Fallstudien innefattade två intervjuer på Fritidsresor samt två intervjuer med dess leverantörer av utlokaliserad tjänst.

Vid ett företagsförvärv måste båda företagets anställda integreras, så att respektive expertkunskap kommer båda företagen tillgodo. Frågor rörande hur anställda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregår uppköpet. I den här uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvärv och integration av det uppköpta företagets anställda, samt om organisationskulturen påverkar integrationsprocessen. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvärv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader ställs dels mot befintliga teorier, som fokuserar på tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sätt att hantera integrationsprocessen.

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i familjen fanns det matematiker, hennes vänner var matematiker och det är också troligt att hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur föreståndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig själva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för föreståndarens arbetsmiljö ingår också i studiens syfte. Studien utgår från ett induktivt angreppssätt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts på telefon med sex föreståndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och föreståndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen är överordnad föreståndaren, men också att föreståndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebär i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Syftet med studien är att undersöka i vilken mån ett urval arbetsuppgifter till skönlitterära texter i läroböcker skapar möjlighet för elever att nå de mål gällande skönlitteratur, som fastställts i läroplanen. Det empiriska underlaget består av de frågor som hör till totalt nio texter ur tre olika antologier för grundskolans senare del. Materialet har bearbetats med en innehållsanalys och analyserats dels utifrån ett receptionsteoretiskt perspektiv och dels utifrån begreppet literacy, litteracitet. Resultatet visar att läroböckernas uppgifter ger eleverna möjlighet att träna flera olika kompetenser, eftersom olika typer av frågor erbjuds till de allra flesta texterna. Brister finns dock då det är en övervikt av frågor som tränar ytlig läsförståelse.

Bakgrund: Upphandlingen av affärssystem har stadigt ökat och trenden väntas fortsätta i takt med att de uppgifter systemen kan utföra utvidgas. Ett affärssystem kan ses som en strategisk resurs och ?livsnerv? för företaget. Trots detta misslyckas en stor del av alla investeringar i affärssystem. Syfte: Att med utgångspunkt i upphandlingsförfarandet av affärssystem ge en bild av den bakomliggande beslutsprocessen och bidra till förståelsen av vilka krafter som påverkar den.