Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete..

 Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga.

British Airways (BA) kritiserades på 1990-talet för att vara en diskriminerande och fördomsfull organisation som exempelvis uteslöt kvinnor och färgade från pilotstyrkan. Idag hyllas bolaget som en föregångare inom mångfaldsarbete och mångkulturalitet. I uppsatsen studerar vi dels hur långt BA har kommit i sitt mångfaldsarbete på systemnivå och på operativ nivå, dels vilka faktorer som drivit på eller hindrat mångfaldsprocessen. Vi kommer fram till att BA idag uppfyller de flesta kriterier för att kunna kallas en multikulturell och inkluderande organisation. Att BA:s mångfaldsprocess har gått snabbt beror bland annat på att hindren för mångfald främst låg på systemnivå.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

Detta examensarbete består av två delar, dels en översättning av en EU-relaterad text, dels en analysdel där översättningsproblem knutna till klarspråk diskuteras. Analysdelen består i sin tur av en textanalys av källtexten och en fördjupning i ett antal klarspråksfrågor som aktualiseras i översättningen. En av slutsatserna är att översättningens potentiella kvalitet i viss utsträckning är avhängig av källtextens kvalitet och komplexitet, och i vissa fall finns därför, i någon mån, en begränsning redan på källtextnivån. Vidare visas att en något friare överföring (än vad praxis är i den aktuella diskursen) kan vara till fördel för översättningen. Slutligen hävdas att textlingvistiska bearbetningar är ett bra sätt att öka läsarhänsynen och höja klarspråksfaktorn, samt att idiomaticitet är nära förbundet med klarspråk..

Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever attmodersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanländaeleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar,syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom enenkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels iInternationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom fotografisk bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att varaidrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angåendearbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare.Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma strukturpå sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyraav lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt.Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under desenaste 25 åren.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..

Syftet med uppsatsen är att beskriva de effekter som uppstår i en organisation när denna står inför nya förutsättningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsättningar kan förändra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke på att uppsatsens syfte är av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrån ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. Själva undersökningen har utförts utifrån fallstudier, där intervjuobjekten har valts ut genom ett så kallat snöbollsurval. Informationen från intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från styrning av verksamheter och då framförallt de beståndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingår i denna styrning.