Sök:

Sökresultat:

63 Uppsatser om Gćgata - Sida 3 av 5

AllmÀnna fotbollsstadion : En samhÀllsbyggare i Norrort

AllmÀnna fotbollsstadion Àr ett arkitektoniskt manifest som undersöker AllmÀnna Idrottsklubbens roll i samhÀllet som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet Àr dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltÄg inom gÄngavstÄnd.  AllmÀnna fotbollsstadion bevarar och förstÀrker kulturella vÀrderingar och ideal genom att betona frÄgor som Àr viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgrÀs och betong. AllmÀnna fotbollsstadion Àr utformad efter platsens förutsÀttningar och förstÀrker nÀromrÄdet genom sin mÄngsidighet och breda funktion.

LuleÄ : Södra Hamnplan

LuleÄ-          SÄsom stad, i naturen, med rum, sÄ, som mÀnniskanStrikt rutnÀtsplanerat, belÀgna inom de givna tomtgrÀnserna Àr byggnaderna i LuleÄ stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frÄnkopplat nÀtet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata fÄr himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material Àr varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En kÀnsla av nybyggaranda rÄder. Tre minuters lugn promenad frÄn stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invÄnare.

Samspel i staden : en studie av Shared Space ur landskapsarkitektens perspektiv

In East Africa live two species of Griffon Vultures; RĂŒppel?s Griffon Vulture (Gyps rueppellii) and African White-backed Griffon Vulture (G. africanus). One of the apparently most important factors limiting the population of these birds is food supply. Griffon vultures nest for eight months of the year, and are during this period geographically tied down to the nesting place.

Tycho Hedéns VÀg : trafikrum blir stadsrum

Tycho Hedéns VÀg in Uppsala has evolved from being a through fare passage and highwayto the oversized road frame running through the city it is today. At the present time, dueto the relocation of the E4 highway east of Uppsala, Tycho Hedéns road creates a barrierbetween the north eastern area of Uppsala and the remaining parts of the city centre. Theroad is designed to endure heavy traffic and high speed limits, generating a surrounding urbanarea were inhabitants are complied to follow the standards set for a high traffic-accessibleenvironment. Furthermore, the heavy traffic has led to the turning of both urban roadsidesaway from the actual road. The aim of this project and proposal is to show the possibilities ofhow the innate features of Tycho Hedéns road can be used more advantageously to mend thecity area of Uppsala.

Bilstaden : om bilismens konsekvenser för stadens gaturum

Den hÀr uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pÄgÄr en stark urbanisering vÀrlden över, dels att bilismen har blivit en frÄga om hÄllbara resurser. I syfte att ge ökad förstÄelse för varför dagens stÀder ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förÀndringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgÀngarens upplevelse av gaturummet.Med hjÀlp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohÀmmat, pÄ ett relativt hÀnsynslöst sÀtt tar plats i staden. NÀr ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. FotgÀngare och cyklister tvingas bort frÄn gatorna till separerade gÄng- och cykelvÀgar. Resultatet blir sÄlunda ökad framkomlighet för bilismen pÄ bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av NobelvÀgen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fÄtt för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgÀngarens perspektiv.

Gaturum för möten - hur gaturummets skala och gestaltning pÄverkar stadens sociala hÄllbarhet

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

GIS-samordning i Tekniska förvaltningen, Örebro kommun

Tekniska förvaltningen i Örebro kommun ansvarar för bl.a. vatten, avlopp, renhĂ„llning, vĂ€gar, trafik samt parkskötsel. De har i nulĂ€get inget uttalat samordningsansvar mellan de olika avdelningarna och syftet var dĂ€rför att ge förslag pĂ„ nya tillĂ€mpningar och jĂ€mföra med andra kommuner. MĂ„let var att efter undersökningar hitta eventuella problem, definiera dessa och sedan ge förslag pĂ„ lösningar. Att undersöka hela förvaltningen fanns ej tid till och arbetet koncentrerades till omrĂ„den som rör trafik och gator.

FrÄn SöderkÄkar till SoFo : En förÀndring genom gentrifiering och platsmarknadsföring

Denna kandidatuppsats ?FrÄn SöderkÄkar till SoFo- En förÀndring genom gentrifiering och platsmarknadsföring? handlar om hur ett specifikt omrÄde, i detta fall SoFo som Àr en akronym för South Of Folkungagatan belÀget mellan gatorna Folkungagatan-Renstiernas gata-RingvÀgen samt Götgatan pÄ Södermalm i Stockholm, har utvecklats frÄn att vara ett relativt oattraktivt omrÄde till att bli attraktivt genom förÀndringar i miljöer och fastigheter. Denna förÀndring Àr ett begrepp inom bland annat sociologin och innebÀr att ett omrÄde genom detta fÄr en social höjning. Syftet med uppsatsen Àr att studera förÀndringen och utvecklingen av SoFo genom gentrifieringsprocessen samt undersöka om denna förÀndring pÄverkat att omrÄdet fÄtt en identitet genom platsmarknadsföring. FrÄgorna i vÄr frÄgestÀllning fokuserar pÄ om omrÄdet utmÀrks av en specifik identitet, samt om denna eventuella identitet skapat en skillnad i konsumtions- och produktionsmönster i SoFo.

Amiralitetsparken Karlskrona

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Identifiering och kartlÀggning av buller i centrala Falun

Ett problem i dagens moderna samhÀlle Àr att bullernivÄerna Àr för höga. Dessa höga bullernivÄer Àr en hÀlsorisk och kan ge mÀnniskan permanenta skador. Buller Àr nÄgot som inte fÄr försummas.Syftet med examensarbetet Àr att identifiera och kartlÀgga bullret pÄ Holmgatan i centrala Falun. Syftet Àr ocksÄ att analysera resultatet och sÀtta det i förhÄllande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivÄer.Examensarbetet avgrÀnsas till bullermÀtning och kartlÀggning pÄ delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. BullermÀtningarna utfördes under fyra vardagar och under tider frÄn det att de flesta affÀrer öppnar till att de stÀnger, kl.

Amiralitetsparken Karlskrona

Syftet med detta kandidatarbete Ă€r att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjĂ€lp av inventering pĂ„ plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvĂ€rdering av platsens kvalitĂ©er och brister följs dĂ€refter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremĂ„l för en arkitekttĂ€vling. Med hjĂ€lp av texter av JĂŒrgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet Ă€r sĂ„ viktigt. DĂ€refter beskrivs det spĂ€nningsfĂ€lt mellan auktoritet och tillgĂ€nglighet för allmĂ€nheten som prĂ€glar mĂ„nga offentliga platser, dĂ€ribland Amiralitetsparken i Karlskrona. Vidare beskrivs och jĂ€mförs nĂ„gra nyanlagda parker i Sverige och ett försök görs att hitta typiska drag i dessa samtida parker. TrĂ€den i parken har inventerats med hjĂ€lp av muntliga anteckningar,det vill sĂ€ga ljudinspelningar, som gjorts pĂ„ plats.

SlakthusomrÄdet : en gestaltning enligt Jane Jacobs

SlakthusomrÄdet i södra Stockholm stÄr inför stora förÀndringar. Sten Nordin, ett borgarrÄd i Stockholms kommun, har gjort lösa löften till företag som IKEA och IKANO för att lÄta dem etablera sina varuhus, hotell och liknande i omrÄdet. I den hÀr uppsatsen undersöks Jane Jacobs teori om stadsplanering och hur den kan appliceras pÄ hur SlakthusomrÄdet kan komma att utformas. Teorin innehÄller fyra villkor: omrÄdet mÄste ha mer Àn en primÀr funktion, det mÄste vara smÄskaligt och finkornigt bebyggt, en variation ska finnas i bebyggelsens Älder och utseende, och en tillrÀckligt hög koncentration av mÀnniskor mÄste befinna sig pÄ platsen under dygnets alla timmar. Enligt Jacobs mÄste alla fyra villkor uppfyllas för att omrÄdet ska bli fullt funktionellt och levande. TvÄ analyser genomförs i undersökningen av omrÄdet: en baserad pÄ Kevin Lynchs metod och en baserad pÄ SWOT-analys av Jane Jacobs teori. Baserat pÄ resultatet av analysen och vidare pÄ Jane Jacobs teori tas ett program fram och ett exempel pÄ SlakthusomrÄdets utformning designas. Programmet innehÄller fem punkter: TÀta och tydliga kvarter, bevarande av delar av befintlig bebyggelse, hus som vetter mot gata, tydligare strÄk genom omrÄdet, fler bostÀder, och fler entréer till omrÄdet. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida Jane Jacobs teori Àr optimal för att basera riktiga projekt pÄ och hur och om det Àr möjligt att komplimentera teorin med andra metoder och teorier.

Belysning ? i stallar för mjölkkor

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

HÄrda och mjuka verksamheter : En studie av styrning inom en kommun

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestÀms i stor utstrÀckning av lagar och regler, vilket gör det svÄrt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsÀttningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns sÄvÀl vad som i folkmun kallas för ?hÄrda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, sÄ som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgÄng av vad begreppen hÄrt och mjukt innebÀr och hur detta pÄverkar styrningen av en verksamhet. DÀrför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lÀmpliga styrtyper givet olika förutsÀttningar.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur hÄrda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

GÄgator i Sverige : en studie över gÄgators struktur och gestaltning

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->