Fysisk modell är ett är ett effektivt medel att översätta arkitektoniska koncept till konkret form - både för den egna förståelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmänhet. Modellen är ett av de verktyg som står landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom både svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn på modellbygge som tidsödande och svårtillgängligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillämpning uppmuntras av både lärare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, på grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

Idén med studien är att se om Luleå kommun Tekniska förvaltning kan ta lärdom av andra organisationer sätt att hanterandet ÄTA:or (Ändring-, tillägg- och avgående arbeten), erfarenhetsåterföring samt uppföljning.Studie baseras på teorier för erfarenhetsåterföring, tillämpat på ÄTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer är gjorda för framtagande av resultat och information från de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag används erfarenheter från tidigare bra- eller mindre bra händelser under ett projekts genomförande i obefintlig utsträckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att närmaste kollega inte erhåller den information som han/hon behöver. Till stor utsträckning hanteras erfarenheter och delande av information via muntliga dialoger.

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.

När jag fick klartecken att läsa c-kursen i aug 2008 började jag genast att fundera på ett ämne som jag skulle vilja skriva om. Jag har ett stort intresse av kulturarv och hur de används kommersiellt och började fundera på vilka kulturarv som finns i närområdet som jag skulle vilja undersöka närmare. Samtidigt arbetade jag fortfarande kvar på mitt sommarjobb nere på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby och när jag sa till en kollega att jag skulle skriva en c-uppsats under hösten föreslog hon skämtsamt att jag skulle skriva om parken. Denna idé var inte helt dum tyckte jag och började då fundera på hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse med en undersökning av parken. Under sommaren har jag blivit varse om hur hårt parken arbetar för att vara en park i Astrids anda och jag har förstått att det ligger mycket arbete och många förkastade idéer bakom parkens utseende.

AbstraktDen här undersökningen har sin utgångspunkt i en observation under en bildlektion. Bildläraren kopierade en bild ur målarboken ?Måla med mästarna? och använde den som förlaga som skulle färgläggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mästare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Ett ledarskap förutsätter kommunikation. Att genom kommunikation nå ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrån organisationens uppsatta mål är en förutsättning. Vad är då kommunikation och hur görs den förståelig för mottagarna? Ledarskapet måste också ses utifrån vilket sammanhang den verkar inom. Här är kontexten inom akademin, ett ledarskap med lång tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begränsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.

Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper.