Tänk dig att du som nyutexaminerad polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en lektion om förenklad utredning.

När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Detta arbete bygger på en utvärdering av Leaderverksamheten i södra Sverige, som min kollega, Annika Jönsson, och jag genomförde under hösten 2013. Utvärderingen beställdes av Leaderområdena i Region Syd, som ville få fram hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013. Syftet var att rapporten skulle ligga till grund inför det fortsatta arbetet med att utforma Leaders roll i framtiden. Leader är en av många metoder som bidrar till samhällsutvecklingen på landsbygden inom EU. Metoden har fungerat bra i Region Syd och bidragit till att många nya projekt förverkligats. Leader bidrar bland annat till att gemenskapen i bygden stärks, innovativa idéer föds och att samarbeten över sektorer inleds. Trots sina framgångar skulle metoden kunna förbättras och utvecklas inom vissa områden. Svårigheterna med den offentliga medfinansieringen och likviditetsproblemen hos en del av projekten gör att genomförandet försvåras och projekt läggs ner i förtid.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Äldrevården är i fokus i dagens debatter om välfärden i vårt samhälle. Tidigare undersökningar visar att sjukskrivningarna bland äldrevårdspersonalen toppar listan samtidigt som det krävs mer vårdpersonal för att möta det ökade vårdbehovet hos den allt högre andelen av äldre i Sverige. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetssituationen påverkar hälsan hos de anställda, som har den dagliga kontakten med vårdtagarna, inom äldrevården. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur mår de anställda inom äldrevården och vilka arbetsfaktorer påverkar deras hälsotillstånd? Finns det skillnader i hälsotillståndet mellan kommunalanställda och privat-anställda? Kan man göra någonting för att förbättra hälsotillståndet hos anställda inom äldrevården? För att få veta hur studiedeltagarna själva upplever sin arbetssituation och dess påverkan på hälsan valdes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade gruppintervjuer, med hermeneutisk tolkning. Jag utgår i min studie från KASAM-teorin. Enligt resultatet påverkas hälsan hos personalen i äldrevården inte så mycket på kort sikt, eftersom människorna försöker hantera situationen på olika sätt.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilket pedagogiskt stöd elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får i år 6-9 i några grundskolor. Vårt syfte är även att se hur specialpedagoger och ansvariga pedagoger samverkar/samarbetar kring dessa elever.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi; historisk översikt, diagnostisering samt kompensatoriska hjälpmedel. Med hjälp av frågeformulär där lärare svarat samt intervjuer med lärare och specialpedagoger försökte vi få svar på syftet med detta arbete.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att lärarna är ganska okunniga om vad det finns för kompensatoriska hjälpmedel till elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lärarna säger att de utgår från varje elevs behov men kan inte precisera sitt arbete. Specialpedagogerna trycker på att det krävs utbildning på kompensatoriska hjälpmedel och program för att hjälpen ska komma eleven till del.

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen.

Introduktion:Ambulanspersonalens arbetsmiljö är varierad och den sträcker sig från en arbetsmiljö på ambulansstationen tillsammans med kollegor, till arbetet i ambulansen med en kollega på väg till eller från olycksplatser och patienters hem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonalen erfar prio-1 körning ur ett arbetsmiljöperspektiv. Det som efterfrågades var erfarenheterna av att åka prio-1 ut till patienten, både som chaufför och som vårdare. Studien gjordes för att se om ambulanspersonalen var nöjd med den delen av sin arbetsmiljö och om de upplevde att de kunde påverka den. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fått kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förståelse av processen. Forskning behöver fokusera på den komplexitet som rekryteringsprocessen innebär. Det finns även en brist på akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har därför valt att göra en studie inom detta område. Anställningsintervjun är ett av de vanligaste tillvägagångssätten för att bedöma i en rekrytering.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster.Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser.Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur.Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega.