Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

 På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha? För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen.

Titel: Agerande vid tystnadsplikt- för auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och personer med dubbla yrkesroller.Bakgrund: Auktoriserade revisorer och redovisningskonsulter har olika grader av tystnadsplikt, vilket idag är under debatt i Sverige. Tidigare forskning har påvisat att individer agerar olika beroende på om de har professionell identitet eller organisationell identitet. Därför är det intressant att undersöka hur auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande påverkas av professionell och organisationell identitet.Syfte: Syftet är att förklara hur professionella och organisationella identiteter påverkar auktoriserade revisorers, auktoriserade redovisningskonsulters och personer med dubbla yrkesrollers agerande vid tystnadsplikt.Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats och består dels av en kvalitativ förundersökning och dels av en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa förstudien består av semi-strukturerade telefonintervjuer och den kvantitativa undersökningen är en surveydesign bestående av en webbenkät.Resultat: Professionell identitet påverkar auktoriserade revisorers agerande vid tystnadsplikt när de diskuterar med sin närmsta kollega eller sin klients styrelse i större utsträckning än organisationell identitet. Det vill säga ju starkare professionell identitet auktoriserade revisorer har, desto mindre viktigt uppfattar de att det är att upprätthålla tystnadsplikten när de diskuterar med sin närmsta kollega eller med sin klients styrelse.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a.

I Sverige används begreppet ?single responder? som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Betydelsen av att ha medarbetare som känner arbetstillfredsställelse utgör en ovärderlig del av ett företags framgång. En betydelsefull uppgift att tillgodose den aspekten har chefen och dennes sätt att kommunicera med sina medarbetare. I intervjuer med personer som blivit internrekryterade till en överordnad position i förhållande till forna kollegor var syftet att undersöka hur de upplevde bemötandet från över- och underordnade i samband med rekryteringsprocessen. Hur deras nya position påverkat relationen till kollegorna och hur de nu ser på sin position och arbetssituation. Resultatet visade att relationerna förändras.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

1999 mördades två poliser i Malexander. 2007 skedde ännu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjänsten basunerades ut i media ? men hur många vet vad som hände med kollegor och anhöriga efter händelsen? Fick de något stöd eller lämnades de att själva hantera sina upplevelser? Då vi själva snart är färdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhändertagandet ser ut om vi själva eller någon kollega skulle råka ut för något. Vi har valt att titta närmare på hur arbetet med debriefing har förändrats mellan de två polismorden.

Avund bland anställda är en negativ emotion som drivs av att anställda jämför sina kvaliteter och prestationer med varandra. Syftet med studien var att undersöka om känslor av avund, såväl att avundas som att bli avundad, är associerade med uppfattningar om psykosociala faktorer på kvinnodominerade arbetsplatser. Undersökningens deltagare bestod av 127 kvinnor inom vårdsektorn i Mellansverige. Deltagarnas uppfattningar om psykosociala faktorer i arbetslivet mättes med mätinstrumentet QPSnordic. Deltagarna fick även besvara åtta påståenden ur Workplace envy som mäter två dimensioner av avund.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

In this study we examined co-workers experiences of having a previous colleague as their leader, which is relatively common. We made qualitative interviews with six social welfare administrators who had been through this situation at work. The questions had been concentrated at how they were affected by the previous relationship, what expectations they had, and their view of how the business had been handled by their leader. The result of these interviews has then been connected to two leadership theories. The conclusion of the study was that the experience of the situation differs.

Sjuksköterskeyrket uppfattas traditionellt som kvinnligt och män har först de senaste femtio åren fått tillgång till yrkesområdet. Med tanke på att maktbalansen mellan kvinnor och män i samhället kan anses vara förskjuten till kvinnors nackdel, är det intressant att undersöka hur männen hävdar sig på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med vårt arbete är att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vara man inom yrket och patienters upplevelser och uppfattningar av manliga sjuksköterskor. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturgranskning och sökte vetenskapliga artiklar i vårdvetenskapliga databaser och tidskrifter. Vårt arbete visar att upplevelsen hos manliga sjuksköterskor och hos patienter som kommer i kontakt med manliga sjuksköterskor, kan vara av både positiv och negativ karaktär.

Denna forskning handlar ett system som jag och min kollega Pierre Brockmanns skapade för att kunna visa för eleven hur han/hon ligget till i sina kurser som praktiseras ute i arbetslivet. Efter en inspektion från Skolverket uppdagades det att tydligheten på det gamla systemet inte var tillfredsställande. I studien har jag använt mig av kvalitativ studie för att få veta vad elever, handledare och yrkeslärare upplever att det fungerar.Tack vare djupintervjuerna fram kom förbättrings förslag vilket har lätt till att APU/APL- uppföljningssystemet har kunnat vidareutvecklas, och bli ännu tydligare. Även dokumentationen inne på skolan har utvecklats, för att tydliggöra för eleven ?vart den är på väg?.För handledarna har systemet betytt mer förståelse för att det är skola som eleven gör ute på sin praktik, och att medvetenhet om vad som skall läras på praktiken har gjorts tydligare.Yrkeslärarna känner sig mer professionella och att de har ett meningsfullt uppdrag när de är på APU/APL besök.