Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans påverkan på inlärning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare år och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter på engelska, där mellanspråkliga fel beroende på negativ transfer från svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer främst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulära strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck..

"Specialpedagogik för alla" är en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien är att söka efter kärnan i hur sex lärare med erfarenhet av specialpedagogisk undervisning i ämnet Idrott och hälsa upplever specialpedagogik och hur det tar sig i uttryck i deras arbete med särskilt stöd i ämnet..

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället.

Bakgrund: Cancer är något som berör många människor. Det räknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer är vanligast bland äldre människor, omkring två tredjedelar är över 65 år när diagnosen ställs. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer påverkar livskvaliteten hos människor. Me-tod: Studien är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehåll.

Vi studerar människans kärlek till djur i allmänhet och till hundar i synnerhet. En kärlek som tar sig många uttryck men som är kopplad till ett förmänskligande av hunden. Människan avlar och uppfostrar för att få den typ av hund hon vill ha. Det handlar om att ta kontroll över naturen och omforma den för att passa in i människans moderna samhälle. Djurens betydelse för människan är förändrat, från att ha varit objekt är djuren idag subjekt.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom, som påverkar kroppen både fysiskt och emotionellt. Enligt världshälsoorganisationen beräknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken år 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frågeställningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestående av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika känslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad självständighet och betydelsen av sociala relationer.

Det här arbetet bygger på en undersökning om vilka likheter/skillnader det finns mellan uttrycken i produkter av plast och produkter av ett mer traditionellt hantverk, vad som uppstår i ett gestaltande möte mellan plast och traditionellt hantverk belyst genom lampskärmen, och vilka värderingar ungdomar har när det gäller materialet plast och hur dessa kan behandlas i skolan.Syftet med undersökningen är att arbeta med och titta närmare på ett samtida material som plast i kombination med ett mer traditionellt hantverk, dess utryck och de värderingar som läggs i materialet plast. Jag vill också att elever, precis som jag själv, genom ett undersökande arbete ska kunna få en bättre förståelse för var våra värderingar kommer ifrån och vad olika uttryck kommunicerar.För att försöka förstå och komma närmare mina frågeställningar har jag med hjälp av litteraturen gjort en historisk tillbakablick av plastens mot- och medgångar och vad ett traditionellt hantverk innebär sen sekelskiftet och fram till idag. Med kvalitativa intervjuer på Svensk Hemslöjd och på Kartell, ett framstående italienskt plastmöbelföretag har likheter och olikheter i uttrycken av lampskärmar och andra produkter i de bådas butiker tydliggjorts och analyserats. I min egen gestaltande undersökning utgår jag från ett antal handgjorda lampskärmsskelett där mina försök till möten mellan plast och ett traditionellt hantverk synliggörs på ett skissartat sätt och där jag reflekterar över vad som uppstår i mötet.De olika delarna i uppsatsen behandlar alla en ambivalens som formgivning med ett samtida material som plast innebär idag. Äktheten, men också miljöfrågor kommer upp när värderingar av plast diskuteras.

Uppsatsen behandlar Swedish Match, och undersöker om och i så fall hur företaget genom dygder etablerar ett gott ethos på sin hemsida, trots sin oetiska verksamhet. En topikanalys genomförs för att klargöra om, var och hur ethos etableras genom dygder. Resultatet visar att dygderna kommer till uttryck olika mycket under olika rubriker, vilket leder till en diskussion om företaget riktat sig till olika publiker under olika delar av hemsidan..

Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".