Sök:

Sökresultat:

1805 Uppsatser om Fysiskt möte - Sida 62 av 121

DĂ€r inuti muren lever jag - En litteraturstudie om livskvalitet hos kvinnor med anorexia nervosa

Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Identitetsskapande i det lokala rummet ? Bostadssociologiska perspektiv pÄ livsvillkor och identitet

Allt sedan mÀnniskan övergick till fasta bosÀttningar frÄn ett jÀgar- och samlarsamhÀlle har den fasta boendemiljön pÄverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag stÀlls stora krav pÄ en flexibel identitetsprocess och det innebÀr att den sociala miljön Àr mer förÀnderlig och osÀkrare Àn tidigare. Den fysiska miljön dÀremot, utgör en trygghet i att den Àr stabil för var dag som gÄr.VÄr presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, bÄde ur ett socialt och fysiskt perspektiv, pÄverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar pÄ vilka effekter som det lokala rummet, i form av bÄde fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.VÄra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar pÄ kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och pÄverkan av varandra medan de tre övriga frÀmst har visat pÄ betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Att skapa förstÄelse för fenomenet ilska : En empirisk studie av sjuksköterskestudenters upplevelser av ilska

Anledningar till att ilska vÀcks till liv Àr individuella och kan exempelvis bero pÄ orÀttvis behandling eller maktlöshet. Ilska kÀnns pÄ liknande sÀtt inombords hos alla individer vilket innebÀr att en student som kÀnner ilska över att kamraten fuskat pÄ en tenta, kan uppleva liknande kÀnslor av ilska inombords som patienten som tvingas vÀnta pÄ sina mediciner. NÀr ilska vÀl kommit in i kroppen mÄste den ?komma ut?.  Ilskans vÀg ut ur kroppen skiljer sig Ät frÄn person till person dÀr en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tÄrar.

Anestesisjuksköterskans upplevelse av omvÄrdnadsarbete pÄ olycksplats

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete ute pÄ olycksplatsen Àr mÄnga gÄnger en krÀvande, avancerad arbetsplats bÄde fysiskt och emotionellt. Anestesisjuksköterskan arbetar vÀldigt ofta i komplicerade miljöer, med flera aktörer inblandade och mitt i den komplicerade miljön Àr patienten som Àr i behov utav anestesisjuksköterskans omvÄrdnad. Bemötandet ute pÄ olycksplatsen Àr en viktig del i arbetet och för att kunna nÄ patienten krÀvs att aktivt söka kontakt med patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av omvÄrdnadsarbete pÄ olycksplats. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Mittuniversitetets Android-app : Studentportalen som mobilapplikation

Detta projekt gÄr ut pÄ att skapa en stabil och anvÀndbar mobilapplikation utvecklad i programsprÄket Java. Syftet Àr att underlÀtta Ätkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten Àr Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begrÀnsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via bÄde Mittuniversitetets studentportal i form av en enkÀt och fysiskt pÄ Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka omrÄden studenterna helst vill ha i applikationen och det Àr utefter dessa som applikationen utformas.

Att leva med bröstcancer - En litteraturstudie

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Yngre personers upplevelser av livet efter stroke

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med nÄgot funktionshinder. Av de överlevande Àr 15-20 procent i arbetsför Älder. Stroke orsakar ett omfattande hjÀlpbehov hos de drabbade eftersom sÄ mÄnga funktioner pÄverkas.

?Tanken Àr god men det Àr svÄrt att hitta? : Vad Àr det som gör att anvÀndare Àr nöjda med sitt system?

PÄ lÀkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som Àr tÀnkt att ge en delad, sÀker arbetsplats pÄ Internet sÄ att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera anvÀndare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgÀnglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som pÄverkar hur nöjda anvÀndare Àr med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillÀmpas pÄ domÀnen CSCW-system. De metoder som anvÀnts Àr en större enkÀtundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnÄtts under arbetets gÄng.Ett av de största problemen Àr att eRoom inte anvÀnds till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. IstÀllet anvÀnds det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nÀra varandra och har andra sÀtt att kommunicera och samarbeta.

Hur hÀlsotidningarna leder dig till drömkroppen och ett hÀlsosamt liv

Denna studie ville belysa frÄn en hÀlsopromotiv synvinkel hur hÀlsotidningar som Àr riktade till kvinnor framstÀller sina budskap om kost, fysisk aktivitet och hÀlsa. TvÄ innehÄllsanalyser har valts som metod dÄ texten skulle analyseras systematiskt. BÄde en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys valdes för att fÄ ett bredare perspektiv. HÀlsomagasin Àr ett bra medel för att nÄ ut med hÀlsobudskap och det Àr dÀrför viktigt att dessa budskap framstÀller hÀlsa i sin helhet sÄ som psykiskt och fysiskt vÀlmÄende. NÄgra av de resultat som finnes i denna studie Àr att genom rÀtt trÀning och rÀtt kost nÄr du drömkroppen pÄ nÄgra veckor och dÀrmed blir du lycklig.

Fysisk hÀlsa hos patienter med psykossjukdom- specialistsjuksköterskors arbete och uppfattningar

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Hoppets mysterium - Faktorer som inverkar pÄ patientens upplevelse av hopp vid kronisk sjukdom

Hoppet Àr mÀnniskans starkaste drivkraft och framtidsorienterat pÄ ett positivt sÀtt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omstÀndigheter och miljö. En mÀnniska som har en sjukdom av kronisk karaktÀr, kan kÀnna lidande iolika former bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kÀmpa och vÄga sig in i en osÀker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade pÄ patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlÀttade sjuksköterskans möte med patienten.

Patienter med HIV/AIDS och deras upplevlser av sjuksköterskans bemötande : en litteraturstduie

Introduktion: Idag lever nÀstan 7650 mÀnniskor med HIV/AIDS i Sverige. Att leva med HIV/AIDS kan innebÀra fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskans bemötandeutgör en viktig del för att god vÄrd skall upplevas.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköterskans bemötande samt vilka konsekvenser detta kan ha för patienterna.Metod: Litteraturstudien utgick ifrÄn Polit och Becks modell i nio steg.  Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick flera urval och kvalitetsgranskningar vilket resulterade i Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativ artikel. Artiklarnas innehÄll analyserades och samband hittades och bildade underkategorier.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas i följande kategorier: Att kÀnna medmÀnsklighet och KrÀnkande sÀrbehandling.

Att leva med Endometrios

Introduktion. Endometrios Àr en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smÀrta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmÄga pÄ grund av tröttheten. Det Àr svÄrt att stÀlla diagnos dÄ endometrios kan vara svÄrupptÀckt pÄ grund av ospecifika symtomen. Syfte.

Behandlingsmetoder för att lindra tandvÄrdsrÀdsla : En litteraturstudie

Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla innebÀr ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. RÀdslan för tandvÄrden grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser frÄn tandvÄrden och pÄverkan frÄn förÀlder. TandvÄrden har en betydande roll till att kunna lindra rÀdslan. Syfte: Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvÄrdsrÀdsla. FrÄgestÀllningar: Vilka behandlingsmetoder anvÀnds för att lindra tandvÄrdsrÀdsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr en lyckad metod för att behandla tandvÄrdsrÀdsla dÄ KBT gÄr till botten med vad som ligger bakom rÀdslan. MÄnga av deltagarnas rÀdsla för tandvÄrden minskade med KBT.

Hur tolkas hÀlsa av lÀraren i idrott och hÀlsa och hur arbetar han/hon med hÀlsa?

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa. Försöker Àven ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa tolkar hÀlsa som utgÄngspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat pÄ att det inte finns en samsyn gÀllande hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa bland lÀrare men i den hÀr studien utrycker lÀrarna en samsyn. Studien visar att lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa pÄ liknande sÀtt men att lÀrarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hÀlsa.  I studien finns det en samsyn inom hÀlsa men lÀrarna har svÄrt att verbalt uttrycka den.  LÀrarna arbetar med hÀlsa genom vad de benÀmner praktisk teori.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->