Sökresultat:
1805 Uppsatser om Fysiskt möte - Sida 57 av 121
Fibromyalgi - Kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi
Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i
samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt.
MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ
allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot
osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att
belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som
har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.
Sova pÄ sjukhus?! - vÄrd pÄ sjukhus ger sömnbrist
Sömn Àr ett fysiologiskt tillstÄnd som Àr nödvÀndigt för vÄr överlevnad ochvÄrt vÀlbefinnande. NÀr en person Àr inneliggande pÄ sjukhus finns en radfaktorer som gör att en god sömn inte Àr en sjÀlvklarhet. Konsekvensen avsömnbrist kan bli nedsatt kapacitet psykiskt och fysiskt och dÀrmedförsÀmrad förmÄga att klara av belastningen som sjukdomen innebÀr.Syftet med det hÀr arbetet Àr att belysa svÄrigheter med sömn pÄ sjukhushuvudakligen utifrÄn patientens perspektiv. Metoden Àr enlitteraturöversikt, dÀr litteraturen (n=12) söktes i databaserna PubMed ochCinahl. Resultatet bekrÀftar att sömn Àr ett problem under sjukhusvistelse.De faktorer som frÀmst pÄverkar sömnen negativt Àr omgivningsfaktorer,dÀr störande ljud och störningar beroende pÄ personalensomvÄrdnadsaktiviteter Àr de mest framtrÀdande, samt personrelateradefaktorer som obehag relaterade till sjukdomen och oro.
Du gÄr dit och du gÄr dit. : Fyra idrottsledares uppfattningar om barn och ungdomsgruppernas utformning inom idrotten och dess pÄverkan.
SammanfattningMed tiden kan Àldre personer fÄ svÄrt att utföra vardagliga sysslor och kan dÄ behöva ansöka om plats pÄ ett Àldreboende. Tidpunkten dÄ Àldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svÄrt att fortsÀtta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att dÄ vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara Ànnu svÄrare för Àldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om Àldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades pÄ personalens uppfattningar om fenomenet.
Barns uppfattningar om fysisk aktivitet och kostvanor. En kvalitativ studie med barn i Ärskurs 6
Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.
HjÀrttransplantation - Personers livsvÀrld efter en hjÀrttransplantation
Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjÀrttransplantationer i Sverige. Idag
finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer.
Livet efter en hjÀrttransplantation medför fysiska restriktioner och ett
livslÄngt beroende av medicinering och Äterkommande lÀkarbesök. Syfte: Syftet
Àr att belysa personers livsvÀrld det första Äret efter en
hjÀrttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio artiklar.
Ăldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess pĂ„verkan pĂ„ deras livskvalitet : ? en intervjustudie
Fysisk inaktivitet Àr en riskfaktor för de vanligaste folksjukdomarna sÄ som hjÀrt-kÀrlsjukdomar, hög blodtryck, osteoporos och depression. Studier visar pÄ ett samband mellan regelbunden fysik aktivitet och ökad livskvalitet bland Àldre. Syftet med studien var att beskriva Àldres erfarenhet av att genomföra fysisk aktivitet regelbundet och dess pÄverkan pÄ deras livskvalitet. Kvalitativ metod valdes och 10 intervjuer genomfördes med Àldre över 70 Är. Data analyserades med innehÄllsanalys.
Beskrivning av hÀlsoarbete ur ett personalperspektiv : - en undersökning pÄ en F-6 skola i södra Sverige
HÀlsa Àr vÀldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hÀlsa. Syftet med denna studie var att göra en lÀgesrapport bland personalen pÄ en grundskola gÀllande hÀlsa och hÀlsoarbete. Vad som görs och hur ett hÀlsoarbete bedrivs pÄ en skola samt vad för instÀllningar som fanns bland personalen var frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien. I denna studie anvÀndes kvantitativ forskningsstrategi dÀr enkÀter anvÀndes för att fÄ en sÄ heltÀckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter vÄra frÄgestÀllningar och visar bland annat att all personal mÄste vara delaktig om ett fungerande hÀlsoarbete pÄ en skola ska bli framgÄngsrikt. Resultatet visar Àven pÄ att begreppet hÀlsa Àr individuellt och har olika innebörder beroende pÄ vem som tillfrÄgas.
Faktorer som leder till utbrÀndhet hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt vad som gör att de vÀljer att sÀga upp sig frÄn arbetet.
Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.
Barns Samspel En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan
Abstract
Jeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola
Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ förstÄelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lÀrande kan vara synligt i barns samspel.
Kniven mot strupen! : En kvalitativ studie om hot och vÄld pÄ HVB-hem för ungdomar ur ett personalperspektiv
Att Àga kunskap om hantering av hot och vÄld Àr alltid en vÀrdefull egenskap, speciellt för personal pÄ HVB-hem för utagerande ungdomar. Studien undersöker hur hot och vÄld definieras, gestaltas, uppstÄr och hanteras pÄ HVB-hemmen samt hur personal uppfattar hanteringen. Resultatet av sju intervjuer med personal pÄ HVB-hemmen redovisas. Hot och vÄld Àr nÄgot som Àr oacceptabelt men vanligt förekommande. Studien visat att hot Àr vanligare, mer svÄrdefinierat och oftare förekommande Àn vÄld.
Finns det skillnader i orsaker till arbetsrelaterad stress hos mÀn och kvinnor? : En litteraturstudie
Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsÀttning som har en stillasittande fritid löper dubbelt sÄ stor risk för fetma Àn en person utan funktionsnedsÀttning. Det Àr vanligt att personer med funktionsnedsÀttning Àr fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vÄrt samhÀlle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsÀttning i Äldern 13-25 Är. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn de faktorer som visades pÄverka vid deltagande i fysisk aktivitet.
Den (o)politiska kvaliteten.
Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.
SamhÀllsekonomisk utvÀrdering av vÀstlÀnken.
Modedieter Àr nÄgonting som kommer och gÄr i Sverige och den senaste populÀrdieten Àr 5:2-dieten. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien Àr baserad pÄ en tvÀrsnittsdesign och som metod har en enkÀtundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkÀten Àr 150 personer varav 121 Àr kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika lÀnge, alltifrÄn 3 veckor upp till mer Àn 6 mÄnader.
Upplevelse av lÄngvarig smÀrta.
SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.
Hem, plats och identitet : En kvalitativ studie av hemmets betydelse för bostadslösa och f.d. bostadslösa i Halmstad
Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.