Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?MetodUndersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre.

The purpose of this essay is to describe and analyse the dilemmas within assessments to establish the parenting ability of mentally handicapped parents, and furthermore to see how these assessments are carried out.To achieve this purpose we have interviewed eight professionals from three different professions who comes into contact with mentally handicapped parents throughout these assessments. These professions we have interviewed people from, are employees from social services, employees from assessment homes and lawyers.We have summarized the results of our interviews into three main themes. The first is focusing on which method/model employees from social services and assessment homes use to help establish the parenting ability of mentally handicapped parents. The second theme describes different dilemmas that can arise in these assessments and the last theme describes the knowledge that people we interviewed have regarding mentally handicapped parents.Professions which carry out assessments of mentally handicapped parents often come across a variety of different dilemmas, one of the clearest is how to enable these parents to understand the necessity behind the assessment and to give them an understanding of what kind of help and support they need in order to give their children a "good enough" childhood..

This study focuses on young adults with mild mental retardation and how their early adult life is a few years after leaving high school. They have grown up in a society where the view on mentally disabled has undergone big changes. Political decisions regarding handicapped, laws, official principles and social reforms have been dominated by the prinziple of normalization.The purpose has been to describe how the young adults themselves experience their life. The questions were: How is the every day life for young adults with mild mental retardation? Do they have asset to community support in order to reach as normal life as possible? How satisfied are they with their life?The investigation is a quality study through interviews with four young adults and their parents.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ?balansgång? i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att studera sambandet mellan GIH:s Gångtest och bestämd maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). En av frågeställningarna var om GIH:s Gångtest är ett alternativt test för att försöka predicera maximal syreupptagningsförmåga hos friska fysiskt aktiva unga vuxna.MetodI studien ingick 45 fysiskt aktiva personer (26 kvinnor och 19 män) i åldrarna 19-28 år. De två genomförda testerna är GIH:s Gångtest (ett 6-minuters gångtest) och bestämning av maximal syreupptagningsförmåga med löpning på ett motordrivet rullband.GIH:s gångtest är ett shytteltest där testpersonen (Tp) går fram och tillbaka på en 50 meter lång sträcka och runda två koner. Tp får gå denna sträcka så många gånger som möjligt under 6 minuter. Vid testets slut mättes maximal gångsträcka, puls och ansträngningsgrad.Testet för att bestämma maximal syreupptagningsförmåga utfördes med löpning på ett motordrivet rullband.

A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS 1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE DISABLED The purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.  Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare. Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ?sällananvändare? och 62 % som ?övriga användare?.

I studiens bakgrund säger forskning att fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa i samhället och på grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhället satsa på fysisk aktivitet och öka folkhälsan behöver individer motiveras på ett rättvist sätt. Syftet med studien var att få förståelse i vad det är som motiverar fysiskt aktiva medarbetare på Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstå varför de är motiverade. För att besvara syftet användes Saab i Linköping som arena då de historiskt sätt haft ett aktivt hälsoarbete. En kvalitativ intervjustudie användes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.

Detta är en utvärdering av projekt ?Entré?. ?Entré? är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

I den här uppsatsen beskrivs kommunikationen stödd av ett talbaserat kommunikationshjälpmedel mellan två personer utan funktionshinder. Beskrivningen görs utifrån ett teoretiskt perspektiv som tar hänsyn till att kommunikation är en interaktiv social process och fokus ligger på processen i vilken man skapar samförståelse. En kvalitativ metod användes där observationer samlades in genom videoinspelningar av personer involverade i en måltid. Materialet analyserades genom en kommunikationsanalys i vilken fokus låg på hur samförståelse uppnåddes. Hastighetsbegränsning och symbolurvalet visade sig vara egenskaper hos kommunikationshjälpmedlet som påverkade kommunikationen på så sätt att deltagarna på grund av dessa fick reparera eller avbryta den aktuella konversationen.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten.