Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

This is an essay about how disabled young people look upon themselves and their handicap. The purpose of the essay was to illustrate how the identy and self-image of young disabled persons is formed during their youth, and also how they experience their handicap during this time in life when you compare yourself with friends and other significant persons.My questions were:1. In what ways is the identity and self-image affected by being handicapped?2. Which experiencies do handicapped young people have when it comes to how other people treats them?3.

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.Konklusion.

Cerebral pares är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet är känt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, särskilt dem med en lindrig funktionsnedsättning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, självkänsla och livskvalitet, liksom önskad hjälp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrån tematisk analys.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

This thesis studies the subject on how disabilities are written about in Swedish politics, the programs of the seven parties in the parliament are studied. The thesis is divided into two parts; where the first part is a content analysis to see how often disability are mention in each programme. It differs between one (the Left Party) and 33 times (the Christian Democrates). This first part also works as a backround to the second part of the study. This part of the thesis is built upon a discourse analysis.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Den 1 januari 2006 infördes en kontraheringsplikt för personförsäkringar i 11 kap. 1 § försäkringsavtalslagen (2005:104), FAL. Lagregeln åsyftade att stärka rätten för personer med funktionsnedsättning att teckna personförsäkring. Vidare syftade lagregleringen till att minska antalet schablonmässiga bedömningar där hela grupper av personer med funktionsnedsättning generellt fick avslag av försäkringsbolagen och verka för mer individuella bedömningar. Kontraheringsplikten innebär att försäkringsbolagen endast får neka någon att teckna försäkring när det finns särskilda skäl för ett sådant avslag, såsom vid risk för framtida försäkringsfall på grund av hälsoproblem.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar. Då syftet med FaR är att människor ska skapa sig ett mer fysiskt aktivt liv kan det vara av intresse att veta vad som motiverar FaR-patienter att vara fysiskt aktiva. Syftet med den här studien är att belysa de olika motivationsfaktorer som kan förekomma hos personer som fått FaR samt att koppla samman typen av motivationsfaktorer med den transteoretiska modellen.Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med frågor kring transteoretiska modellen samt motivation. Tre personer från olika träningsanläggningar valdes ut med ändamålsenligt urval. Kravet var att personerna skulle ha fått fysisk aktivitet på recept.Resultatet visade på en stor vidd av motivationsfaktorer.

Denna studie handlar om barns fysiska aktivitet på två olika orter, storstad/landsort. Syftet var att ta reda på hur fysiskt aktiva pojkar och flickor i skolår sex är i skolan och på fritiden, utifrån ett genusperspektiv på vardera ort. Urvalsgruppen består sammanlagt av 160 pojkar och flickor i skolår sex, varav 73 på landsorten och 87 i storstaden. Betydelsen av fysisk aktivitet är ett omdiskuterat ämne idag. Många människor har idag i allt större utsträckning en inaktiv livsstil. Skärmbundna aktiviteter såsom TV, DVD, dataspel etc.

This comparative study explores Swedish and Danish teachers? perspectives on students with intellectual disabilities and their education. The research focuses on the 1960s, a pivotal decade marked by paradigm shifts from medical to socio-constructivist views on intellectual disabilities. Through qualitative text analysis of articles from the Nordic Journal of Special Education (Nordisk tidskrift f?r specialpedagogik), this study examines how teachers described these students, the prevailing norms versus perceived deviations, and their proposed teaching strategies.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.