Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är Fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, särskilda karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

Avvänjningsdiarré är vanligt förkommande hos smågrisar i svenska grisstall. En anledning till detta kan vara att griskultingen inte har ätit av den fasta födan som erbjudits, utan endast fått i sig mjölk från suggan fram till avvänjningen. Detta innebär att kultingen inte haft någon chans att utveckla de nödvändiga enzymer i mag-tarmkanal som behövs för att kunna tillgodogöra sig fast föda. Denna studie går ut på att se om det finns en möjlighet, genom att studera griskultingars digivningsbeteende på ett tidigt stadium, att förutse om en kulting ligger i farozonen för att få avvänjningsdiarré. Studien förutsätter då att intag av fast föda är en av faktorerna som motverkar avvänjningsdiarré.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att jämföra föreningsaktiva elevers utövande av spontanidrott jämfört med elever som inte är föreningsaktiva. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Vilka olika spontanidrotter ägnar sig elever åt på fritiden? Hur ofta ägnar sig eleverna åt spontanidrott inom ramen för skoldagen? I vilken typ av miljö sker spontanidrotten? Saknar eleverna någon plats eller miljö för att kunna utöva spontanidrott?MetodI studien använder vi oss av en kvantitativ enkätundersökning med i huvudsak slutna svarsalternativ. Totalt har 289 högstadieelever i årskurs 6-9, fördelat på två skolor i södra delen av Stockholm läns, deltagit i studien. Resultaten har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus kultursociologiska teori.ResultatTotalt sett visar resultatet på att det finns tydliga skillnader när det gäller utövande av spontanidrott beroende på om du är föreningsaktiv eller inte.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit.Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever Fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut.

Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..