Följande examensarbete Ă€r ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnĂ€ra stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar omrĂ„dets kollektivtrafiknĂ€ra lĂ€ge. Den fysiska utformningen bygger pĂ„ en nĂ€tstruktur med gena strĂ„k och fysiska rumsbildningar som skapar mĂ„lpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras pĂ„ en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, dĂ€r nyckeln Ă€r variation, mĂ€nsklig skala och mĂ€ngden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona Ă€r en sundsnĂ€ra mellanstor stenstad i SkĂ„ne med karaktĂ€r av befĂ€stningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseĂ„rsringar. Staden har ocksĂ„ en industrihistoria som varvsstad dĂ€r varvskrisen pĂ„ 1970-talet slog hĂ„rt mot staden med stor arbetslöshet till följd. Än idag finns ett verksamt varv kvar och kranmastar utgör ett tydligt riktmĂ€rke i staden. I arbetet ligger fokus pĂ„ skala och utformning, tvĂ„ nybyggnadsprojekt har analyserats, stadsdelen Örestad i Köpenhamn och Bo01-omrĂ„det, VĂ€stra Hamnen, Malmö. Även skala och stadsplanemönster i Landskrona har studerats.

 InledningDagens affÀrsvÀrld genomgÄr en stor omvandling, dÀr fysiska produkter och resurser spelar enmindre viktig roll. Företag idag karaktÀriseras istÀllet av intellektuellt kapital och erbjuder istörre utstrÀckning tjÀnster Àn fysiska produkter, vilket leder till att personalen och desskompetens har blivit viktigare för företagen, sÀrskilt i kunskapsföretag. UtifrÄn det hÀr anservi att det Àr intressant att diskutera Àmnet intellektuellt kapital.ProblemformuleringVad innebÀr begreppet intellektuellt kapital?SyfteVi vill i vÄr uppsats skapa mer förstÄelse kring begreppet intellektuellt kapital. Syftet Àr attgöra en teoretiskt orienterad uppsats dÀr vi har ambitionen att genomföra enbegreppsutredning av intellektuellt kapital och klargöra kunskapslÀget.MetodI vÄr uppsats har vi utgÄtt frÄn den kvalitativa undersökningsmetoden, dÄ vi vill fÄ en djupareförstÄelse kring det intellektuella kapitalet.

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Bakgrund: Bröstcancer utgör den vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige diagnostiseras i genomsnitt 7000 kvinnor Ärligen med bröstcancer. Sjukdomen pÄverkar hela kvinnans livssituation dÄ den medför en rad fysiska förÀndringar som pÄverkar identiteten som kvinna och sjÀlvuppfattning samt utgör ett existentiellt hot. Krisreaktioner Àr inte heller ovanliga. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplever den förÀndrade livssituationen i samband med bröstcancer.

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Den hÀr uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gÀllande den litauiska tjÀnstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjÀlp modeller och teorier hÀmtade frÄn flera olika forskningsfÀlt. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats dÀr de olika teorierna anvÀnds var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vÄr empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som Àr sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begrÀnsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi pÄ den litauiska tjÀnstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsomrÄdet nytt begrepp, nostalgija, som Àr sprunget ur befolkningens förhÄllningssÀtt, bÄde till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjÀnstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lÀmpligheten i vÄr anvÀndning av valda teoretiska verktygslÄda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjÀlp kan nÄ lÀngre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utlÀsas ur en dylik begrÀnsad studie. Dock poÀngteras att teorierna inte kan anses vara tillÀmpliga tillsammans i nÄgot annat sammanhang Àn i just den hÀr diskursen..

Elakartad katarralfeber Àr en dödlig sjukdom hos nötkreatur som orsakas av herpesvirus frÄn fÄr eller gnuer. I omrÄden dÀr bÄda virusvarianterna finns kan man skilja dem Ät genom PCR-metoder. Sjukdomen verkar bero pÄ en virusorsakad obalans i immunförsvaret och karaktÀriseras av infiltration och ansamling av CD8+ T-lymfocyter. Infekterade celler kan omvandlas till ?large granular lymphocytes? som orsakar celldöd i flera olika vÀvnader.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

In vitro-test för upptÀckt och behandling av tumör eller mikrometastaser har de senaste 30 Ären gjort stora framsteg tack vare immunokemi och nya framgÄngsrika cellodlings- tekniker som bÀttre reproducerar celltillvÀxt i tre dimensioner (3D) och det omgivande stromat (multicellulÀr tumörsfÀroidodling). TS1-218 scFv (single chain variable fragment) Àr en monoklonal antikropp som har affinitet till ett protein tillhörande cytoskelettet (cytokeratin). Av TS1-218 har skapats olika varianter (en dimer TS1-2182 och en mutant HE1-Q) med syftet att öka affinitet och retentionstid pÄ platsen för dess verkan. I det hÀr projektet försökte vi att testa och jÀmföra egenskaper hos alla 3 joderade antikropparna genom att inkubera odlade Hela Hep 2 tumörcellssfÀroider med dessa antikroppar. Alla tre antikroppsvarianter visade god förmÄga att penetrera sfÀroider och att binda deras epitop i cytokeratin 8.

Projektet syftade till att kartlÀgga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i SkÄne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i SkÄne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 mÀn och n=4 kvinnor) och dessa jÀmfördes med tvÄ andra Äldersmatchade yrkesgrupper, nÀmligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med tvÄ poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet pÄ att poliser hade samma konditionsnivÄ som de andra jÀmförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivÄ motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet stÀllde under viss tid av arbetet högre krav pÄ psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.