Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. SyreupptagningsförmĂ„gan förbĂ€ttras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. MĂ€n bör ha en syreupptagningsförmĂ„ga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohĂ€lsa och död i förtid. Samma vĂ€rden gĂ€ller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

Dals-Ed Àr en kommun i den nordvÀstra delen av Dalsland och hör till VÀstra Götalands lÀn. Dess centralort heter Ed och hÀr bor större delen av befolkningen som totalt Àr 4728 personer (2009). Kommunen Àr till stor del skogsklÀdd och hÀr finns Àven mÄnga sjöar dÀribland Stora Le som Àr en sprickdalssjö vilken delar kommunen i tvÄ delar. Dals-Ed hyser Àven ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts mÄnga omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier frÀmst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemÀnnens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger dÀrmed nÀra till hands att anta att endast den som har ingÄtt avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillÀmpliga Àven i förhÄllande till den som pÄ annat sÀtt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rÀtt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rÀttsverkan skall bedömas i situationer dÀr sÄvÀl signatÀrer som ickesignatÀrer Àr involverade. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att försöka identifiera vilka omstÀndigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka.

Den hÀr uppsatsen handlar om vad som pÄverkar konsumenten till att vilja anvÀnda en digital plÄnbok. Den digitala plÄnboken Àr femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plÄnboken erbjuder. En transaktion med den digitala plÄnboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plÄnböcker kan det antas att konsumenterna skulle vÀnja sig vid tanken att lÀmna den fysiska plÄnboken hemma.Det har tidigare gjorts studier pÄ adoption av mobiltelefoner och hur mÀnniskor i allmÀnhet tar till sig vissa tjÀnster men den digitala plÄnboken Àr ett relativt nytt fenomen och dÀrför handlar vÄr uppsats om adoption av den digitala plÄnboken som tjÀnst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen Àr att sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plÄnboken pÄverkar om konsumenten vÀljer att anvÀnda tjÀnsten. För att företagen som levererar digitala plÄnbokstjÀnster ska nÄ största nytta bör de Àven se sÀkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjÀnsten..

Uppsatsen Àr skriven med utgÄngspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sÀllan nÀmns i reglementen, samt att förstÄelse för hur telekrigsförband upptrÀder och deras unika förmÄgor Àr generellt sÀtt lÄg inom försvarsmakten. Mitt syfte Àr att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmÄga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjÀlp av ett teoretiskt synsÀtt svara pÄ vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna frÄga anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer Àr att en telekrigsenhet Àr en unik resurs som kan bidra med unika underrÀttelser och verkan, frÀmst kopplat till stegen förstÄ, fÄ bÀttre lÀgesuppfattning samt att kunna engagera motstÄndaren i en MOUT-operation..

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frÄgestÀllning var: vilka faktorer pÄverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes tvÄ stycken mer specifika frÄgor: Finns det nÄgra skillnader, nÀr det gÀller faktorer som pÄverkar skolelevers idrottsvanor, beroende pÄ hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frÄgestÀllning anvÀnde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i Äldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass pÄ samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den lÄg i ett omrÄde med svag socioekonomisk status och hög invandrartÀthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Den fysiska aktiviteten minskar bland befolkningen. En mer stillasittande livsstil bidrar till övervikt och fetma som i sin tur kan orsaka livsstilsrelaterade sjukdomar. I arbetet för att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen har fysisk aktivitet pÄ recept utvecklats som metod inom sjukvÄrden. I Landstinget VÀstmanland tillÀmpas denna arbetsmetod under begreppet Ordinerad Fysisk Aktivitet (OFA). PÄ uppdrag av Landstinget VÀstmanland genomfördes denna studie.

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbĂ€raren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sĂ„dan hĂ€ndelseutveckling i ett framtidsperspektiv pĂ„ fem Ă„r. Metod:För att finna relevanta svar pĂ„ syftet har vi studerat och talat med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan av musik. HĂ€r har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner betrĂ€ffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbĂ€rare i form av CD-skivor med hjĂ€lp av försĂ€ljningsstatistik, teori om kundvĂ€rde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med sĂ„vĂ€l utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte pĂ„ kort sikt.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor för att upprÀtthÄlla och ÄterstÀlla en god hÀlsa. Flera olika faktorer finns som kan försvÄra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och trÀning pÄ arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock Àr forskningsresultaten inom omrÄdet inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkÀtstudie, enkÀten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar utnyttjandet av trÀning pÄ arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivÄ och hur den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet pÄverkar aktivitetsnivÄn pÄ fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan Älder, tjÀnstgöringsgrad, antalet arbetade Är pÄ avdelningen och den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet och pÄ fritiden mot att utnyttja trÀning pÄ arbetstid. Deltagarna i denna studie Àr en högaktiv grupp som frÀmst utmÀrker sig genom en hög aktivitetsnivÄ pÄ fritiden.

This essay is written about how the physical environment affects teachers? own learning. The purpose is to see how the teachers? work is affected by various factors, such as the uses and placement of the teachers? offices, common room, or any other places where a meeting may occur. The survey was conducted using both interviews and observations of the teacher?s office.