Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Abstrakt Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och förstÄ hur miljön kan pÄverka utvecklingen av barns kompetenser. VÄr frÄgestÀllning utgick frÄn att studera den fysiska miljön, pedagogers förhÄllningssÀtt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data Àr observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraÄrsÄldern i olika förskolor/avdelningar pÄ olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka tvÄ timmar med huvudsyfte att observera matsituation och pÄklÀdning för utgÄng. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhÄllningssÀtt och barnens interaktion med sin omgivning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhÄllande till individen. Syftet Àr Àven att undersöka förutsÀttningar för bostadsbyggande dÀr individen sjÀlv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi stÀller oss frÄgan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagslÀget och vad det kan bero pÄ. UtifrÄn ett teoretiskt angreppssÀtt som utgÄr ifrÄn strukturers pÄverkan och aktörers handlingar i samhÀllet undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den fysiska trÀningen inom ramen för friskvÄrdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har nÄgra fysiska krav för poliser. Bakgrunden till Àmnesvalet ligger i vÄr uppfattning att det Àr konstigt att det stÀlls fysiska krav pÄ polisstudenter och polisaspiranter men inte pÄ fÀrdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom Àmnet friskvÄrd, frÀmst fysisk trÀning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser pÄ detta samt visa pÄ faktorer som har betydelse för att en friskvÄrdssatsning skall bli framgÄngsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frÄgor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi frÀmst anvÀnt oss av sakkunniga personer inom de bÄda organisationerna som har intervjuats.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Ronald McDonald Hus Àr en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vÄrdas pÄ sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg nÄgot samband mellan vistelsens lÀngd pÄ Ronald McDonald Hus och hur nöjda förÀldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens lÀngd i denna studie definierades som ?mindre Àn tre nÀtter? och ?mer Àn tre nÀtter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkÀtstudie. Konsekutivt urval anvÀndes för att rekrytera deltagare.

Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka vilka förutsÀttningar som finns i den fysiska inomhusmiljön för att skapa en meningsfull fritid för barnen pÄ fritidshemmet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor har vi valt att göra observationer. Detta har vi gjort pÄ ett fritidshem under tre dagar, tvÄ timmar vardera. De resultat vi har kommit fram till Àr att en meningsfull fritid kan erbjudas genom att förutsÀttningar för olika typer av lek ges. Utformningen av innehÄllet i lokalerna och tillgÄngen pÄ löst material utgör dessa förutsÀttningar..

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor Àr i en unik position för att hjÀlpa kvinnorna med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie Àr att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förÀndring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvÀr, sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhÀllet. Tidigare forskning har pÄvisat att en lÀgre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgÄng till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frÄgestÀllning gÀllde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkÀt-undersökning mÀtte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lÀgre stressupplevelse hos studenter.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.