The purpose of this thesis is to create opportunities for an efficient interchange of information between humans and technology, especially for the skilled user, and put the designprincipal for informative structures and features into practice. Informative structures and features in a large number of information items helps the peripheral visual system to automatically capture knowledge through logical patterns.A field experiment was done to evaluate if informative structures and features, implicate efficient human information-processing, even in a small study. The results was ambiguous because the quantitative part of the investigation didn?t show any significant differences, whereas the qualitative showed that people prefer a dynamic document with a high degree of informative structures and features over a dynamic document with a low degree of informative structures and features. Even if this study was inconsistent, probably because to few subjects where used, the implication of the research that?s behind it is solid.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslå och testa möjliga fysiska övningar och träningssätt.- Hur vanligt förekommande är känslan av rädsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rädslan enligt gymnasterna själva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rädsla?MetodInledningsvis söktes information från tidigare forskning. För att sedan kartlägga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkätundersökning. Genom observationer och med hjälp av enkäten studerades sedan vilka övningar gymnasterna känner rädsla inför och även hur ofta de upplever rädsla som en del av träningen.Utifrån dessa enkäter och observationer utformades ett antal möjliga åtgärder och träningssätt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvärderingsenkät med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett något positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rädsla är ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.

Att arbeta som lärare i idrott och hälsa innebär en risk att utsättas för stress och fysisk belastning. Denna studie syftar till att utforska lärares upplevda koppling mellan arbetsrelaterade fysiska och mentala påfrestningar och deras situation som ett- respektive tvåämneslärare i Idrott och hälsa.. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra erfarna lärare i Göteborgsområdet. Genom ett fenomenologiskt tillvägagångssätt syftar studien till att ta vara på deras kunskap och erfarenhet om idrottslärares arbetssituation. Under samtalen med lärarna framkom en bild av ett tufft men givande yrke.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket.

Uppsatsens problematik grundar sig i en ökad hybridisering av offentliga platser och hur denna process påverkar våra kroppar samt virtualitetens förväntade riktning, från fysisk till virtuell, och förväntad laddning av manlighet. Cosplay är en subkultur där utövaren återskapar animerade och många gånger virtuella kroppar. Uppsatsen ser därför till hur cosplay kan förstås som en virtuell-fysisk praktik vilken går från det virtuella till det fysiska och vilka rum som skapas i denna process. Syftet består i att undersöka och beskriva konventet som en hybrid miljö och cosplay som en virtuell-fysisk praktik. Uppsatsen avgränsar sig sitt en svensk cosplay- och konventskultur.

BAKGRUND:Intresset för undersökningsområdet har väckts genom våra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och läsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi ämnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalässtunderna.SYFTE:Undersökningens syfte är att ta reda på hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lässtunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan påverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns både likheter och skillnader i de olikaverksamheterna när det gäller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalässtunder. En av likheterna är att samtliga pedagoger som intervjuades är överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för användandet av böcker. De menar att både barn ochpedagoger inspireras till att vilja använda böckerna om den fysiska miljön är inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se är hur tillgängliga böckerna är i de olika verksamheterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

2003 kom ett tillägg till läroplanen om att skolan skall arbeta för att ge alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Den ideella idrottsföreningen Friskis & Svettis har utformat och genomfört en halvdags ledarutbildning för lärare. Utbildningen har fått namnet "Röris" och utbildar skolpersonal om den fysiska aktivitetens betydelse. Utbildningen visar praktiskt hur lärare och skolpersonal kan använda utvalda rörelseprogram under skoldagen. Rörelseprogrammet är utformat att användas i skolan med barn i årskurs 0-3.

Förskolegårdar med inslag av träd, buskar och kullar som är väl integrerade i lekplatser utgör stödjande miljöer för ökad fysisk aktivitet, ökad koncentration samt solskyddad utevistelse. OPEC är ett verktyg utformat för att bedöma förskolegården och dess potential för att fungera som en stödjande miljö på detta sätt. Syftet med studien var att kartlägga aspekter av utemiljön som rörde möjligheten till fysisk aktivitet, koncentration och förekomst av solexponering på förskolegårdarna i en kommun i södra Sverige samt att undersöka förskolepersonalens erfarenheter av den fysiska miljön på förskolegårdarna. Som fokus för studien valdes Eksjö kommun p.g.a. dess tillgänglighet.

Examensarbetet Förskolegården ? möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Den här studien undersöker processbarhetsprogressionen i ett läromedel i svenska för nybör­jare. Analysen tar sin utgångspunkt i den processbarhetshierarki som utarbetats av Pienemann & Håkansson (1999:404). Studien belyser i vilken utsträckning läromedlet följer process­bar­hetsprogression, hur stort utrymme de fem PT-nivåerna får i läromedlet och hur dessa nivåer tränas i läromedlets övningsuppgifter.Undersökningen visar att grammatiska strukturer från de flesta PT-nivåerna förekommer redan i läromedlets tidigaste texter. Boken följer processbarhetsprogression på en mor­fo­logisk nivå, men inte på en syntaktisk. De lägsta nivåerna (1 och 2) är de vanligaste nivåerna och den högsta nivån (5) är den minst förekommande.

Vanligt förekommande i planprogram är målet att skapa social hållbarhet. Definitionen av begreppet är bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den här uppsatsen fokuserar på hur social hållbarhet uppnås genom den fysiska planeringen men också genom den mänskliga påverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat på vikten av mötesplatser, stråk, jämn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriärer. Resultatet i uppsatsen visar också att social hållbarhet till stor del är beroende av människors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.