Sök:

Sökresultat:

5979 Uppsatser om Fysiska risker - Sida 20 av 399

KLASSRUMMET : Lärares uppfattningar om den fysiska miljöns utformning och dess betydelse för elevernas lärande

Det här examensarbetet är en kvalitativ studie och handlar om hur man kan skapa en god fysisk miljö i klassrummet så att elevernas lärande gynnas. Syftet var att undersöka vad verksamma lärare har för uppfattningar om den fysiska miljön och dess betydelse för elevernas lärande.Respondenterna är lärare som varit verksamma i yrket i mellan 1,5 år och 41 år. De kommer från två olika skolor, en gammal och en ny. Med hjälp av frågeformulär som besvarades enskilt av respondenterna samt besök i deras klassrum har syftet besvarats.Resultaten visar att lärarna har liknande syn på vad god fysisk miljö är och att det är viktiga faktorer för elevernas lärande och utveckling. Miljön bör vara flexibel och utformas för individens behov.

PERSONLIGHET OCH FÖRMÅGOR I KARAKTÄRSDESIGN : Vikten av personlighetsdrag för förståelsen av fysiska förmågor

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.

Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.

En förskola i storstadsmiljö

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

Områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som är av betydelse för patientsäkerhet

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten.Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden.Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den..

Miljön i förskolan? ett specialpedagogisk redskap?

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

Förlossningsdepression : i ett familjeperspektiv

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Minimering av risker vid kreditgivning

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

"Stad vid Strömmen ? En studie i Norrköping om funktionens betydelse för en hållbar stadsutveckling"

Arbete som fokuserar på stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett område i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmänteoretisk beskrivning av begreppen hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och därefter en analys av det aktuella planområdet utifrån dessa aspekter. Inledningsvis återges grundläggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planområde som uppsatsen avser ge förbättringsförslag för. Uppsatser ger även fördjupad kunskap i såväl allmänteoretiska som platsspecifika ämnen så som hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen är hämtad hållbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande.

Ungdomars deltagande i den fysiska planeringen

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av våra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rådet?, som gav mig en möjlighet att inhämta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande används i praktiken..

Fysiska begränsningsåtgärder inom äldreomsorgens särskilda boenden: en studie ur personalperspektiv

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom äldreomsorgens särskilda boenden hade av fysiska begränsningsåtgärder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med två enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frågeställningar låg till grund för studien: är ovan nämnda personalgrupper medvetna om att lösningen med låsta avdelningar och andra fysiska begränsningsåtgärder kan innebära ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig användning av fysiska begränsningsåtgärder förekommer, vilka skäl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan för kvinnor som haft en hjärtinfarkt

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och årligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt är fysisk aktivitet en del av hjärtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan och minskar risken för återinsjuknande. Syftet med studien var därför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar där resultatet visade tre betydande faktorer.

Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Hantering av risker i en offentlig organisation. : - en studie av riskanalyser i interna förändringsprojekt

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Fysisk aktivitet, psykiska och fysiska symptom - En treårs uppföljning på en grupp högstadieelever i Halland

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

<- Föregående sida 20 Nästa sida ->