Bakgrund: Ett trycksĂ„r orsakar fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt lidande för patienten. Även behandlingar som patienten behöver vara med om innefattar ett lidande och en rĂ€dsla för den smĂ€rta de upplever vid dessa. En rĂ€dsla för att sĂ„ret inte ska lĂ€ka och att fĂ„ infektioner eller behöva amputera. Sjuksköterskan har en viktig uppgift vad gĂ€ller förebyggande Ă„tgĂ€rder vid risk för trycksĂ„r, att ge en god omvĂ„rdnad och behandling. Detta trots att patienten upplever smĂ€rta vid omlĂ€ggningen av sĂ„ret.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever sin situation och att kategorisera upplevelserna utifrĂ„n WHOQOL-instrumentets fyra dimensioner av livskvalitet.Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ nio kvalitativa artiklar som kategoriserats utifrĂ„n WHOQOL-BREF:s fyra kategorier som referensram.Resultat: Patienter som lever med svĂ„rlĂ€kta trycksĂ„r upplever att deras liv pĂ„verkas pĂ„ grund av fysiska, psykiska, sociala och miljörelaterade faktorer som smĂ€rta, oro/Ă„ngest, minskad social kontakt och att vara beroende av vĂ„rden.Slutsats: Patienternas livskvalitet pĂ„verkas bĂ„de fysiskt av att ha ett sĂ„r vilket gav konsekvenser för det psykiska vĂ€lmĂ„endet och den sociala kontakten.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det pÄverkar individens dagliga liv. Studien vÀnder sig till sjuksköterskor som kan anvÀnda studien i sitt arbete för att underlÀtta omvÄrdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket pÄ sÄ sÀtt ger kunskap Ät blivande kollegor. Hypertyreos Àr en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv om den inte upptÀcks och behandlas i tid. Metoden som valts Àr en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrÄn Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom pÄverkar som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hÀlsa och minskad vitalitet och kÀnslomÀssighet, dÀrmed upplever patienter begrÀnsningar i det dagliga livet..

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

LÀkemedels relaterade problem Àr en stor orsak till ÄterinlÀggningar pÄ sjukhus. Problemen orsakar bÄde fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhÀllet. Tidigare studier visar att mÄnga patienter har dÄlig kunskap om sin lÀkemedelsbehandling. Syftet med denna studie Àr att undersöka patienters upplevelser av lÀkemedelshantering sÄvÀl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhÀmta underlag för förbÀttringar i lÀkemedelshanteringen. Metoden Àr kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

Denna studie undersöker lÀrare och elevers förhÄllningssÀtt till hÀlsa inom lÀroÀmnet idrott och hÀlsa. Detta gjordes genom tvÄ kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lÀrare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhÄllningssÀtten till hÀlsa anvÀndes hÀlsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lÀrare och elever uppfattade hÀlsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hÀlsa anvÀndes Quennerstedts hÀlsodiskurser.

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

I dagens samhĂ€lle Ă€r gruppen Ă€ldre med psykisk ohĂ€lsa ett eftersatt omrĂ„de och detfinns begrĂ€nsad mĂ€ngd forskning om denna Ă„ldersgrupps psykiska ohĂ€lsa. Att varaĂ€ldre innebĂ€r inte en tillvaro utan psykiska besvĂ€r, utan Ă€ldre kan bĂ€ra med sigpsykisk ohĂ€lsa sen tidigare i livet och psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven förstĂ€rkas ochuppkomma till följd av förĂ€ndringar i livssituationen. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att Ă€ldre fĂ„rtillgĂ„ng till stöd och hjĂ€lp för att bemĂ€stra och hantera den psykiska ohĂ€lsan. Brist pĂ„hjĂ€lp och stöd samt ouppmĂ€rksammad psykisk ohĂ€lsa kan Ă€ven för Ă€ldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 Ă„r Ă€r representerade i statistiken översuicid och i Sverige Ă€r det genomsnitt en person över 65 Ă„r som fullbordar suicid varjedag.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare tÀnker om den fysiska klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ barns lÀrande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Jag har en övergripande frÄgestÀllning och fyra underfrÄgor för att precisera. Den övergripande frÄgan lyder: Vad tÀnker lÀrare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lÀrande? UnderfrÄgorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förÀndringens betydelse för barns lÀrande och vad lÀrarna tÀnkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrÄn min undersökning Àr · LÀrarna har tÀnkt pÄ att den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar barns lÀrande men inte alltid hur eller varför.

BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av tvÄ motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan pÄ de drabbades livsvÀrld. Sjukdomen pÄverkar relationer till familj, vÀnner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av sjÀlvmordsförsök pÄ nÀrmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos kvinnor som lever med bipolÀr sjukdom. Studien har baserats pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehÄllsanalys.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner fÄr betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera mÀnniskor i vÄra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrÄdsyttranden angÄende detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det Àr genom diskurser av sÄdana slag rum fÄr betydelse. Resultatet av undersökningen Àr att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och dÀrmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sÀgas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta fÄr ocksÄ betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar mÀnniskor som inte "passar in" pÄ ett eller annat sÀtt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Inom resebranschen i Sverige finns idag ett antal aktörer vilka tillhandahÄller organiserade Àventyrsresor. Detta Àr en nisch som haft en stadig tillvÀxt och ett stÀndigt ökande utbud av tjÀnster och resor. Uppsatsen fokuserar pÄ de resenÀrer som deltar pÄ bergsbestigningsresor och med utgÄngspunkt i teorier kring identitetsbyggande och socialkonstruktivism, utreds resenÀrernas motiv till att Äka pÄ dessa resor. Analysen utgÄr frÄn ett antal resenÀrers upplevelser och erfarenheter och utifrÄn dessa konstrueras strategier för utvecklandet av tjÀnster inom Àventyrsbranschen. Den frÀmsta slutsatsen med avseende pÄ resenÀrernas motiv till att Äka pÄ dylika resor Àr att resenÀrerna har en vilja att utmana sig sjÀlva, att testa sina grÀnser.