Introduktion/bakgrund: MÄnga kvinnor drabbas av graviditetsrelaterade bÀckenbottenoch/eller ryggbesvÀr efter att de fött barn. Det finns studier som visar att stabilitetstrÀning har positiva effekter pÄ upplevd livskvalitet, smÀrta och upplevd fysisk funktion. Men studierna som finns Àr fÄ och evidenslÀget Àr i dagslÀget lÄgt. DÀrför Àr det viktigt med ytterligare studier samt att utvÀrdera det arbete som fysioterapeuter bedriver. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera en 10 veckors bÀckenbotten- och ryggkurs hos kvinnor som fött barn och som hade graviditetsrelaterade bÀckenbotten- och/eller ryggbesvÀr.

StÀder runt om i vÀrlden Àr i stort behov av gröna miljöer. Dagens fysiska stadsplanering fokuserar pÄ att skapa tÀta stÀder som breder ut sig pÄ oexploaterad mark. Resultatet av denna utveckling blir allt fÀrre tillgÀngliga grönomrÄden i stÀderna, samtidigt som dessa omrÄden Àr viktigare Àn nÄgonsin. DÀrför Àr det Àn viktigare att skapa ett grönt rekreationsomrÄde i direkt anslutning till bostaden. En god och vÀlfungerande gÄrdsmiljö krÀver en del omtanke och planering.

Bakgrund: Depression visade sig vara en av de vanligaste orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden. Obehandlad depression medförde ökad risk för negativa livshÀndelser. Syftet var att belysa tonÄringars upplevelser av sin depression. Metod: Litteraturstudie med innehÄllsanalys av 15 artiklar publicerade mellan 2000-2010. Resultat: TonÄringarna upplevde psykiska och fysiska symtom.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Bakgrund: I de flesta utvecklade lÀnder Àr prostatacancer numera den vanligaste cancerformen hos mÀn. MÀn som drabbas av prostatacancer upplever att deras liv har förÀndrats pÄ ett eller annat sÀtt efter diagnosen. Sjukdomens pÄföljder för mÀnnens dagliga liv, bÄde de psykiska och fysiska blir en del av deras livsvÀrld. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos mÀn med prostatacancer. Metod: Metoden som anvÀndes i denna studie var en kvalitativ litteraturstudie, baserad pÄ vetenskapliga artiklar.

VÄrt ena syfte med vÄrt examensarbete var att fÄ reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns nÀr man anvÀnder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville Àven ha svar pÄ hur elevers psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkas av utomhusundervisning. VÄrt tredje syfte var att ta reda pÄ hur man arbetar med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus. För att uppnÄ dessa syften har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fÄtt frÄn pedagogerna har dÀrefter jÀmförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mÄr bÀttre av att vara utomhus och att de dÄ anvÀnder sin kropp vid inlÀrning. Eleverna med koncentrationssvÄrigheter fÄr större utrymme till rörelse och mÀrks inte pÄ samma sÀtt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som krÀver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus genom att gÄ pÄ stadsvandringar och se vad bygden har att berÀtta..

Sverige har över 100.000 veteraner och den svenska politiken verkar för ett större samarbete med FN och Nato. DÀrför Àr det viktigt att Sverige Àven kan hantera hemkomna veteraner som fÄtt psykiska besvÀr under tjÀnstgöringen. Denna studie har baserats pÄ veteraner och hur de upplever hemkomsten, veteranernas erfarenheter av Hemkomstprogram och tjÀnstgöring. Studien gör en jÀmförelse mellan tidigare forskning och veteranernas Äsikter om vad som kan pÄverka den psykiska hÀlsan samt deras Äsikter om hemkomstprogrammet. Arbetet bestÄr av inspelade telefonintervjuer som gjorts med veteraner (n=5) och en av Försvarsmaktens psykologer samt tidigare forskning.

Syftet med föreliggande arbete var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke pÄ hÀlsa och sociala relationer. Sju kvinnor som hÀrstammar frÄn BalkanomrÄdet i Äldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 Är. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hÀlsa, socialt nÀtverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förÀndrat kvinnornas bÄde fysiska och psykiska hÀlsa negativt.

Syftet med denna studie Àr att genom en levnadsnivÄundersökning beskriva levnadsförhÄllandena för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott och blivit dömda till vÄrd som straffrÀttslig pÄföljd. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. PÄ en utav Sveriges sex regionkliniker för rÀttspsykiatrisk vÄrd har tvÄ informanter besvarat 91 enkÀtformulÀr med registerinformation frÄn inskrivningstillfÀllet som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrÄn vÀlfÀrdskomponenter ur social rapportering. LevnadsnivÄ definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjÀlp denne kan styra sitt eget liv.

Denna studie Àr en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgrÀnsats till tvÄ fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade pÄ KungsladugÄrdsgatan samt pÄ Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande Àr utifrÄn Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrÄn kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad Àr inflytandet och vad Àr dialogen? Den hÀr studien fokuserar pÄ inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande Àmnet medborgardialog och inflytande, pekar pÄ en misstro frÄn civilsamhÀllet huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett Àrligt uppsÄt med exempelvis samrÄdet.

Sömn har grundlÀggande betydelse för allmÀnt vÀlbefinnande. MÀnniskan sover en tredjedel av sitt liv. MÀnniskor som inte sover tillrÀckligt visar förhöjd sjuklighet, sÄvÀl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstÀmning. PÄ sjukhus kan patienter inte sjÀlva pÄverka sin omgivning och dÀrmed inte sjÀlva bedriva sömnfrÀmjande egenvÄrd.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om vad lÀrare uppfattar som krÀnkningar frÄn elever. Jag vill Àven undersöka hur lÀrare bedriver förebyggande arbete mot krÀnkningar och hur krÀnkningar frÄn elever pÄverkar lÀrare. För att fÄ lÀrares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lÀrare upplever att krÀnkningar frÄn elever bestÄr av fysiska angrepp sÄvÀl som psykiska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta krÀnkningar Àr skapandet av goda relationer med eleverna. LÀrarna pÄtalar hur viktigt det Àr att inse att krÀnkningar kan ske nÀr eleverna Àr i obalans, har problem utanför skolan eller kÀnner sig osÀkra.  Sammanfattningsvis kan sÀgas att krÀnkningars pÄverkan pÄ lÀrare kan leda till problem, dÄ krÀnkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lÀrare blir utmattade..

MÄnga nÀrstÄende till en sjuk familjemedlem tar sig an rollen som vÄrdgivare vilket annars hade antagits av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. NedskÀrningar inom den offentliga sektorn fortskrider och inte tillrÀckligt med fokus lÀggs pÄ hur detta pÄverkar de nÀrstÄende som vÄrdar en sjuk nÀrstÄende i hemmet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen och vad som pÄverkar upplevelsen av att vara vÄrdgivare i hemmet till en nÀrstÄende med Parkinsons sjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra kategorier: Tid och relation, Stöd och information, Sjukdomsförlopp och Symtom.

Jag har i det hÀr arbetet diskuterat skolan som plats utifrÄn Waldorfpedagogik. Har WaldorflÀrare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur stÄr det i sÄ fall i förhÄllande till resten av samhÀllet? Vad Àr det som Àr bra med deras sÀtt att ta vara pÄ platsen i skolan? Jag har tagit reda pÄ hur WaldorflÀrare kan tÀnkas anvÀnda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med WaldorflÀrare pÄ Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nÄtt resultat som jag kopplar till litteratur som jag lÀst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de anvÀnder naturen, fÀrgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Den hÀr uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för vilken inverkan den fysiska förskolemiljön har pÄ barns lÀrande. Hur lÀr sig barn? UppmÀrksammar barn att de lÀr sig? Vidare undersöks barnens sÀtt att anvÀnda sig av förskolans fysiska rum, olika sÀtt att tillgodogöra sig kunskaper och barnens lek. Materialet som ligger till grund för analysen har samlats in genom observationer och barnintervjuer. I analysen diskuteras och analyseras det resultatet utifrÄn en socialkonstruktionistisk kunskapssyn.