SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Bakgrund: Oro och Ă„ngest Ă€r ett Ă„terkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför smĂ„ och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark kĂ€nsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och Ă„ngesten patienter upplever före operation kan pĂ„verka patientens tillstĂ„nd och finnas kvar efter operation och ge en försĂ€mrad Ă„terhĂ€mtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvĂ„rdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och Ă„ngest. Metod: Litteraturöversikten baserades pĂ„ 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehĂ„llsanalys.

RöntgenstrÄlning pÄverkar kroppen negativt, bÄde deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstÄ. En undersökning pÄ en datortomograf genererar mycket strÄlning och anvÀndningen av datortomografen ökar. Vissa organ Àr mer strÄlkÀnsliga och de bör skyddas nÀr de utsÀtts för röntgenstrÄlning. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att studera vilka fysiska strÄlskydd som finns tillgÀngliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan pÄ patientstrÄldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av tvÄ frÄgestÀllningar: hur mycket minskar strÄldosen vid anvÀndning av fysiska strÄlskydd och hur pÄverkar de fysiska strÄlskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjÀlp av formade sökord, pÄ tvÄ olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Cytostatikabehandling Àr en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och mÄnga kvinnor upplever den som pÄfrestande pÄ grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna Àr hÄravfall, illamÄende, krÀkningar, uttalad trötthet, rÀdsla, depression samt Ängest. Sjuksköterskor kommer nÄgon gÄng i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgÄr cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmÀrksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vÄrdlidande.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmÀrtor, illamÄende, Ängest och depression Àr vanliga. IBS pÄverkar patienter bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad förstÄelse om hur Irritable bowel syndrome pÄverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Hysterektomi Àr idag en av de vanligaste operationerna som utförs pÄ kvinnor, nÀst efter sectio bÄde i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hÀlsa post hysterektomi Àr nÄgot som sjukvÄrden bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebÀr att avlÀgsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs Àr menorragi och kronisk smÀrta i pelvis.I huvudsak genomgÄr kvinnor en hysterektomi för att förbÀttra sin livskvalitet, det finns Àven andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hÀlsa förÀndras post hysterektomi. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hÀlsan ökade postoperativt.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Det hÀr Àr en systematisk litteraturstudie. Vi har anvÀnt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vÄr litteratur Àr publicerad av Svenska forskare pÄ Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans vÀrld för personer med bÄde fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehÄller tre olika perspektiv, LÀrare, elev och förÀlder.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolelÀrares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀroplanen för förskolan 1998. Valet av Àmnet bygger pÄ att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lÀrande i förskolan. Hur förskolelÀrarna utformar och planerar inomhusmiljö pÄverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra förskolelÀrare intervjuades.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur förÀndringar i den fysiska miljön pÄverkar barnens sÀtt att leka och hur barnen sjÀlva ser pÄ förÀndringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat pÄ rummets betydelse för leken pÄ förskolan. Vi har gjort vÄr studie pÄ en förskola i Norrbotten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och anvÀnt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.