Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie var att utforska mindre aktiva skolelevers fysiska aktivitetsmönster. Den övergripande frågeställning var: vilka faktorer påverkar skolelevernas idrottsvanor? Sedan undersöktes två stycken mer specifika frågor: Finns det några skillnader, när det gäller faktorer som påverkar skolelevers idrottsvanor, beroende på hur deras familjs socioekonomiska status ser ut? Bidrar den teknologiska utvecklingen till den ökade fysiska inaktiviteten bland barn och ungdomar? För att besvara min frågeställning använde jag mig av fem stycken semistrukturerade individuella intervjuer med ungdomar i åldern 15-16. Alla fem respondenter gick i 9: onde klass på samma skola. Skolan valdes ut efter kriterierna att den låg i ett område med svag socioekonomisk status och hög invandrartäthet med respondenterna valdes ut efter kriterierna att de var fysiskt inaktiva.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka i vilken mån behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt använder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lägger vid den fysiska miljön på behandlingshem för ungdomar. Frågeställningarna lyder: ? Utifrån vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön på behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? På vilket sätt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angående hur den fysiska miljön ser ut i dagsläget? I vilken utsträckning är behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön på behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal på miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? På vilket sätt får ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön på behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön på avdelningen?Undersökningen är en kvalitativ fallstudie som bygger på en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter från tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jämförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angående detta ämne.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

BAKGRUND: I vår bakgrund presenterar vi vår teoretiska utgångspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framväxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka förskolor som förändrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att få kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön på tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt är inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men även att de är påverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att främja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfär, ett överskådligt material och en inredning i barnens nivå. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hållbar utveckling, återvinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Resebyråbranschen har kommit att förändras på grund av utvecklingen av Internet. Idag finns resebyråer tillgängliga både som fysisk resebyrå och på Internet. Genom Internets utveckling har möjligheterna för konsumenter ökat vid bokning av resa. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska resebyråns framtid kommer påverkas av att resebyråer på Internet får allt större plats. Syftet är också att undersöka konsumenters syn på resebyråns framtid.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie var att belysa föräldrars uppfattningar om och påverkan på barns fysiska aktiviteter. Syftet var även att belysa fysisk aktivitet och motion som en fråga om hälsa och lärande. Studien gjordes för att undersöka hur föräldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hälsokontext samt att se hur föräldrar som en del i barns lärande kan påverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrågor.