Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen.

Bakgrund:Antalet äldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses påverka äldres fysiska aktivitetsnivå. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande med äldre främst genom att befrämja fysisk aktivitet.Syfte:Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende äldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivå. Vidare är syftet att beskriva hur äldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet.Metod:En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval gav fem deltagare ?80 år.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva..

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern.

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn på och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar på två olika "traditionella" förskolor. Två av förskolorna finns i en storstad, men är belägna i olika delar av staden och en förskola är belägen i ett mindre samhälle. Syftet med arbetet är att fånga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön på deras förskola/avdelning. De frågeställningar som vi har utgått i från under arbetets gång är följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad är de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön på förskoleavdelningarna? Metoden som vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar har varit så kallade kvalitativa intervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar elevers motivation att lära och lärarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt läroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. Utgångspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, ämnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgång till grupprum och teknisk utrustning påverkar elever och lärare. Resultatanalysen bygger på intervjuer med lärare, elever och rektorer på tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten är inte att jämföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att få en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet påverkar både lärare och elever.

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska intensiteten hos elever under idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska intensitet under en idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.