Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Undersökning visar att en person med funktionsnedsättning som har en stillasittande fritid löper dubbelt så stor risk för fetma än en person utan funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt inaktiva och en orsak kan vara de hinder som finns i vårt samhälle som omöjliggör delaktighet i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för fysisk aktivitet hos personer med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes utifrån de faktorer som visades påverka vid deltagande i fysisk aktivitet.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år avlider cirka 1500 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Diagnosen kommer ofta som en överraskning och att mista ett bröst gör att kvinnan inte längre känner sig som en fullvärdig kvinna. Bristande kunskap hos bröstcancerpatienter leder till att de förlorar kontrollen. För att kunna ta till sig information från sjukvårdspersonalen behöver denna ges på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnans upplevda behov och reaktioner efter en bröstcancerbehandling.

I dagens samhälle råder en hög sjukfrånvaro på kvinnodominerande arbetsplatser där äldreomsorgsverksamheter beskrivs som särskilt utsatta. För att förebygga sjukfrånvaro kan hälsofrämjande insatser vara av betydelse för att främja personals fysiska och psykiska hälsa. I en äldreomsorgsenhet i en kommun i Sverige har ett hälsofrämjande arbete genomförts i form av ett friskvårdsprojekt för att minska en hög sjukfrånvaro. Insatser genomfördes med fokus på att lyfta betydelsen av fysisk träning samt en hälsosam kosthållning och motivera personalen att arbeta med detta. Syftet med denna studie var att med en kvalitativ undersökning undersöka hur en friskvårdssatsning genomfördes samt mottogs av personalen på denna äldreomsorgsenhet.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Syftet är att identifiera olika typer av värdeskapande och konkurrensfördelar som kan uppstå i den fysiska resebyrån genom att undersöka och analysera; användandet av informationsteknologin, det fysiska servicelandskapet och erbjudandet för kunden. Relaterat till syftet har vi formulerat en forskningsfråga som blev enligt följande: Hur möjliggör traditionella resebyråer skapandet av olika typer av värde för sina kunder genom sitt fysiska servicelandskap? Vår uppsats är en kvalitativ forskningsmetod, då vi eftersträvat en djup undersökning för vår valda forskningsfråga. Vi har i uppsatsens gång använt oss av både primär- och sekundärkällor. Våra primära källor har bestått av sex intervjupersoner där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med följande uppsats är att få en bild av hur lärare upplever att elever i behov av särskilt stöd, i år 7-9, klarar att arbeta med arbetssättet Eget arbete.Eget arbete innbär att eleven själv planerar och tar ansvar för sitt skolarbete.Elevens valmöjlighet och frihet ökar. Syftet är också att ta reda på hur arbetssättet Eget arbete kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd.Resultatet bygger på intervjuer med lärare i grundskolans senare årskurser. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att många elever i behov av särskilt stöd inte klarar skolans friare arbetssätt särskilt bra. Eget arbete däremot kan vara ett arbetssätt som fungerar mycket bra eftersom det kan anpassas till elevers olika behov. Eget arbete kan med fördel kombineras med tema- och projektarbete.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

Detta examensarbete behandlar ämnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frågan om hur man kan få med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla människor i samhället har rätt att framföra sina åsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter är lika viktiga som näringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, måste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag är det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelålders män. I Sverige har vissa personer i särskilda medborgargrupper sämre förutsättningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel på sådana grupper är; ungdomar, äldre, kvinnor, lågutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina åsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har väsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan få information och ges möjlighet att lämna synpunkter på detta. 1996 gjordes ändringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Strid i bebyggelse är en del av nutidens krigsföring. Uppsatsen handlar om vilka fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, vilka fysiska krav som ställs på en stadsskyttesoldat samt hur man som plutonchef kan lägga upp träningen för sina soldater så att de når dessa krav, hur man kan hantera skador samt skapa motivation.Syftet med denna uppsats är, att identifiera de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse, eventuella brister i de nuvarande särskilda kraven kopplat till tjänstens stridsmiljö och uppgifter, föreslå en utveckling av dessa krav samt föreslå ett periodiserat träningsprogram som kan möjliggöra att nå dessa krav för att på ett enkelt sätt fungera som ett stöd till en officer som är ansvarig för den fysiska utvecklingen i en stadsskyttepluton.Uppsatsen avsåg att undersöka hur ett periodiserat träningsprogram kan se ut genom att identifiera och beskriva de fysiska egenskaper som krävs i strid i bebyggelse. Därigenom erhölls slutsatser som kunde nyttjas för att föreslå ett periodiserat träningsprogram.Uppsatsens resultat kan sammanfattas på följande sätt: Stadsskyttestriden är intensiv och omväxlande i en föränderlig och ofta oländig miljö och terräng.Striden kräver en soldat med god kondition och förmåga att tempoväxla. Genom att höja de krav som idag ställs på stadsskyttesoldater och inrikta dem närmare tjänstens verklighet, medför en målinriktad träning, bättre motivation samt ett bättre slutresultat. På detta sätt kan vi få fram fler soldater som orkar göra rätt under striden.