I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner.

Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i påverkar oss alltid. Vårdmiljön kan påverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den är utformad. Den fysiska miljön kan även ha betydelse för de interaktioner som äger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Röntgenstrålning påverkar kroppen negativt, både deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstå. En undersökning på en datortomograf genererar mycket strålning och användningen av datortomografen ökar. Vissa organ är mer strålkänsliga och de bör skyddas när de utsätts för röntgenstrålning. Syftet med litteraturstudien var därför att studera vilka fysiska strålskydd som finns tillgängliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan på patientstråldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av två frågeställningar: hur mycket minskar stråldosen vid användning av fysiska strålskydd och hur påverkar de fysiska strålskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjälp av formade sökord, på två olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

Syftet med studien är att belysa några förskolelärares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgångspunkt i Läroplanen för förskolan 1998. Valet av ämnet bygger på att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lärande i förskolan. Hur förskolelärarna utformar och planerar inomhusmiljö påverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra förskolelärare intervjuades.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman.

Syftet med detta arbete är att synliggöra hur förändringar i den fysiska miljön påverkar barnens sätt att leka och hur barnen själva ser på förändringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat på rummets betydelse för leken på förskolan. Vi har gjort vår studie på en förskola i Norrbotten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och använt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

Att miljön påverkar människans fysiska och psykiska välbefinnande har länge varit känt men har inte prioriterats av hälso- och sjukvården. Miljön inkluderar både fysiska och psykosociala faktorer. Demens är en grupp av sjukdomar som ofta drabbar äldre människor och hur miljön utformas kan påverka både symtombild och välbefinnande hos dem. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva faktorer i den fysiska vårdmiljön som påverkar välbefinnandet hos personer med demens. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen.