Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vårdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet på kommunala äldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av åtta stycken baspersonal som arbetade på kommunala äldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan på vårdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?Vårdtagarnas vilja och förmåga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Syftet med kandidatarbetet är att, med utgångspunkt i Jan Gehls teorier och metoder för främjande av sociala aktiviteter i städer, utveckla ett övergripande gestaltningsförslag för Västertorg i Eriksberg, Uppsala. Ämnet är aktuellt då en utveckling och upprustning av Eriksberg är planerad och en vision för området har tagits fram. Eriksbergs invånare önskar en naturlig mötesplats i området, vilket ställer ökade krav på Västertorg som stadsdelstorg och central punkt i Eriksberg. Torget domineras idag av en parkeringsplats, och målet med gestaltningsförslaget är ett torg som inbjuder Eriksbergs invånare till möten, interaktion och socialt umgänge. En litteraturstudie genomfördes där material skrivet av Jan Gehl studerades.

Informationssäkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet samt spårbarhet. Fysisk säkerhet inom informationssäkerhet innebär att skydda sina informationstillgångar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mänsklig åverkan. Problemet med fysisk säkerhet är att den oftast är förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssäkerhet och däribland just fysisk säkerhet.

En förvärvad hjärnskada kan uppkomma på många olika sätt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. Förvärvade hjärnskador leder ofta till aktivitetsnedsättningar. Det är främst aktivitetskategorin arbete som förändras. Enligt litteraturen är det viktigt för hälsan och välbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vård, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder med förvärvade hjärnskador upplever aktivitetsbalans.

Bakgrund: Det finns i nuläget inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smärta. Den här undersökningen syftade till att översätta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelskspråkig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smärta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever från tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frågeformulär utformades för att möjliggöra en utvärdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: Värdena på viktad kappa för överensstämmelsen av två skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS beräknades med Spearmans rangkorrelation där rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lättförståelig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frågorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna användas.

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.

I detta utvecklingsarbete ligger fokus på den fysiska miljön, dess betydelse och förändringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmågor och utvecklar ett multimodalt arbetssätt. Med arbetet vill vi även fördjupa förståelsen för miljön och skapa en förändring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, där önskemålet om en förändring från ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som använts är: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförändringen.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön används i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primärvården och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en frågeställning: ?Berätta om något/några klintfall där personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i så fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlägga om miljön är stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för återupplevelsen av tillfredställelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för återupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön främjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredställelse för klienten.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön på Södertorg i Kristianstad, beläget i nordöstra Skåne. Södertorg är ett gammalt kasernområde som 2006 fick ett ansiktslyft då innanmätet på en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmänheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg är en del av kvarteret Södra Kasern och består i dagsläget av två huvudbyggnader, sammanlänkade i söder med hjälp av en tredje, lägre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska väggar till den 3000m2 stora torgytan som idag är nästintill oanvänd. Det är alltså torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med åren omlokaliserat eller gått i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och någon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som påverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, läget i stadskärnan samt områdets anonymitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var även att analysera detta utifrån sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrån the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrån metoden kvalitativ innehålls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns påverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön påverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger förhåller sig till barns fysiska aktivitet på fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet påverkar barns utveckling. Forskningsfrågan som ligger till grund för arbetet är vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhållningsätt till fysisk aktivitet på fritidshemmet och att de anser att en av deras roller på fritidshemmet är att aktivera barnen.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.