I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt.

Bakgrunden När vi befinner oss i påfrestande och utsatta situationer påverkas vår upplevelse utifrån både vilka inre och yttre resurser vi har. Att bli eller vara sjuk och tillbringa en tid på en sjukhusavdelning är för de allra flesta en påfrestande och stark upplevelse. Denna upplevelse bestäms av en mängd olika faktorer, varav en är miljöns utformning. Den miljö vi befinner oss i påverkar oss både på ett medvetet och på ett omedvetet plan. Syftet med arbetet var att undersöka vad i den fysiska vårdmiljön som hade betydelse för barns upplevda välbefinnande sett ur deras eget perspektiv, under vårdtiden på sjukhus.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst.

De globala klimatförändringarna som sker i dag måste tas hänsyn till inom alla aspekter av vårt samhälle. Det är få som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivåerna stiger och att stormarna blir värre och orsakar mer skada än tidigare. I den fysiska planeringen går det att göra mycket för att guida de globala klimatförändringarnas utveckling i rätt riktning, en riktning som gör att samhället förändras efter de nya förutsättningarna och samtidigt stävjar den snabba utvecklingen de globala klimatförändringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att åstadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag på Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras på lokal nivå när det gäller de globala klimatförändringarna.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i den snabbt förändrade marknaden och det faktum att dagens konsumenter blir allt mer krävande och informerade. Det ställs högre krav på att företagen skapar attraktiva erbjudanden. Ett effektivt marknadsverktyg för att särskilja sig mot konkurrenter och erbjuda kunden en unik upplevelse är genom användandet av den fysiska miljön. En bransch som möter denna utmaning är modesäljande klädkedjor då många butiker har snarlika produktsortiment och priser. Idag söker konsumenten shoppingupplevelser och besöket i butiken har fått en annan betydelse än enbart transaktionen av en produkt. Författarna frågar sig därför hur den omgivande atmosfären skulle kunna användas för att utveckla produkterbjudanden och skapa positiva kundupplevelser.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. Syreupptagningsförmågan förbättras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. Män bör ha en syreupptagningsförmåga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohälsa och död i förtid. Samma värden gäller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

Dals-Ed är en kommun i den nordvästra delen av Dalsland och hör till Västra Götalands län. Dess centralort heter Ed och här bor större delen av befolkningen som totalt är 4728 personer (2009). Kommunen är till stor del skogsklädd och här finns även många sjöar däribland Stora Le som är en sprickdalssjö vilken delar kommunen i två delar. Dals-Ed hyser även ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts många omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier främst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt välmående hos sina förare.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

Den här uppsatsen handlar om vad som påverkar konsumenten till att vilja använda en digital plånbok. Den digitala plånboken är femte generationens betalningsmedel och har nu kommit för att digitalisera flera av de funktioner som den fysiska plånboken erbjuder. En transaktion med den digitala plånboken sker genom konsumentens Smartphone. Förutsatt att Smartphones blir mobila plånböcker kan det antas att konsumenterna skulle vänja sig vid tanken att lämna den fysiska plånboken hemma.Det har tidigare gjorts studier på adoption av mobiltelefoner och hur människor i allmänhet tar till sig vissa tjänster men den digitala plånboken är ett relativt nytt fenomen och därför handlar vår uppsats om adoption av den digitala plånboken som tjänst.De slutsatser vi kan dra av uppsatsen är att säkerhet, enkelhet och kompabilitet kring den digitala plånboken påverkar om konsumenten väljer att använda tjänsten. För att företagen som levererar digitala plånbokstjänster ska nå största nytta bör de även se säkerhet, enkelhet och kompabilitet som centrala delar vid presentation och lansering av tjänsten..