Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

   Samhället står i ständig förändring, och vi lever i ett informationssamhälle där vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fått till följd att det ställs andra krav på människans läsutveckling. Då forskning har visat på minskad läsförmåga hos elever i årskurs 4, ansåg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers läsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket också är studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att få svar på vilka förutsättningar som har betydelse för elevers läsintresse utanför skolan, genomfördes en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar användes som stöd när lärarna därefter intervjuades.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Frågeställningen löd; Hur belyser litteraturen vårdtagarens upplevelse av den fysiska vårdmiljöns betydelse för välbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett på databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som används både separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, välbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt på nämnda sökord och namn på olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översättning av svenska ord till engelska.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes.Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin.

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC].

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön..

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?.

SyfteSyftet med studien har varit att undersöka vad som påverkar upplevelsen av friluftsliv i fjällmiljö. Frågeställningar var: Vilken påverkan har motivationen på upplevelsen? Vilken påverkan har den fysiska arbetskapaciteten på upplevelsen?MetodDe 51 studenter från Idrottshögskolan i Stockholm som vårterminen 2003 genomförde den obligatoriska kursen i vinterfriluftsliv deltog i studien som bestod av tre olika delar. Undersökningen var av tvärvetenskaplig karaktär. Alla 51 studenter deltog i en enkätundersökning, där de skulle skatta sin motivation, upplevelse och fysiska ansträngning under fjällturen.

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning.

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön främjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förståelse inom det valda området. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö främjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön främjar självständigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra människor främjar aktivitetsutförandet?.