Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Denna forskning handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

I arbetet undersöks vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan. Planerad fysisk aktivitet för barn i förskolan behandlas ur perspektiven självkänsla, hälsa, utveckling och inlärning. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar den planerade fysiska aktiviteten i förskolan använde vi oss av en undersökningsgrupp bestående av pedagoger på sex förskolor. Urvalsgruppen har bestått av 52 pedagoger med utbildningarna barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger. Respondenterna arbetar på sex förskolor i två kommuner.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.

AbstractSyftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen.

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem hos barn och ungdomar, i synnerhet på grund av fysisk inaktivitet och försämrade matvanor. Skolan är en viktig instans i främjandet av barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet. Skolidrott är också viktigt för barn och ungdomars vanor av fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv. Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av skolidrott som motivation till fysisk aktivitet. Kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, följt av innehållsanalys som analysmetod.

SAMMANFATTNINGÅr 2003 reviderades Lpo 94 och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo 94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barns förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar därför till att undersöka hur lärare ser på ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga.I den teoretiska bakgrunden redogör vi för tidigare forskning gällande fysisk aktivitet och dess betydelse för barns inlärningsförmåga. Efter att ha tagit del av tidigare forskning har vi valt att fokusera på olika aspekter som flera av författarna belyser som betydelsefulla för inlärningsförmågan.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med fem lärare. Det visade sig att samtliga lärare menar att det finns ett samband mellan rörelse/fysisk aktivitet och barns inlärningsförmåga då de tyckte sig se positiva effekter hos eleverna efter införandet av daglig fysisk aktivitet.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i.