Studier som berör Àmnet hur fysisk aktivitet pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet hos Àldre Àr nÄgot som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig pÄverka bÄda den fysiska och psykiska hÀlsan positivt. Mycket forskning Àr gjord pÄ omrÄdet, dock Àr de Àldre underrepresenterade som mÄlgrupp inom omrÄdet. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning fysisk aktivitet pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet, med inriktning sjÀlvkÀnsla och fysisk sjÀlvuppfattning, hos Àldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design.

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

Personer med alkohol- och/eller drogproblem Àr en patientgrupp som sjuksköterskor kan möta i dagligt arbete. Syftet med denna litteratur-studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med personer som har drog- och/eller alkoholproblem. InnehÄllsanalys med manifest ansats genomfördes av 22 internationellt publicerade veten-skapliga artiklar och resulterade i fyra kategorier: Viktigt, men svÄrt och kÀnsligt att bedöma förekomst av drog- och/eller alkoholproblem Vilja förstÄ en person i sin livssituation, Brist pÄ kunskap och utbild-ning och Negativa attityder försvÄrar. Resultatet visade att sjukskö-terskor i allmÀnhet hade negativa attityder mot droganvÀndare, vilket ofta relaterades till kunskapsbrist, sÀmre omvÄrdnad, bemötande och behandling..

Under 2011 implementerade den svenska regeringen en lag om fysisk planering och hur den ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet. Den regionala nivÄn har traditionellt sett varit svag i Sverige i jÀmförelse med den lokala och nationella nivÄn och den fysiska planeringen ligger pÄ kommunernas ansvar. Den regionala nivÄn har ocksÄ anklagats, frÄn vetenskapen och forskare, att vara avpolitiserande och fokusera pÄ förhandling och samförstÄnd. Den fy-siska planeringen Àr organiserad och drivs genom demokratiska processer pÄ kommunal nivÄ och det Àr politikerna som fattar de beslut som den fysiska planeringen jobbar efter.NÀr fysisk planering ska ta hÀnsyn till det regionala perspektivet förÀndras villkoren för poli-tiken och det blir en förÀndrad politisk arena. Syftet med denna studie Àr att analysera aktörer i VÀrmland och deras syn pÄ denna förÀndrade arena och de nya villkoren för politik den för med sig.

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

DialysÀr en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförÀndringar för patienten. PeritonealdialysbehandlingkrÀver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som pÄverkar livskvaliten hos patienter som genomgÄrperitonealdialys. Metoden somanvÀndes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I takt med samhÀllets utveckling och mÀnniskans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida mÀnniskan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslÀrares syn och uppfattning gÀllande motivation och dess betydelse. De frÄgestÀllningar studien utgÄtt frÄn Àr följande:- Hur definierar idrottslÀrare förmÄgan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslÀrare Àr viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg anvÀnder sig idrottslÀrare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats dÀr metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna bestÄr av fyra idrottslÀrare verksamma inom grundskolans senare Är.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) Àr den svÄraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebÀr att inflammationen, som frÀmst drabbar kotpelaren, lett till bestÄende strukturella förÀndringar pÄ skelettet. För att motverka funktionsnedsÀttningar anvÀnds fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar pÄ att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste Ären och evidens för dess effekter pÄ fysisk funktion, rörlighet samt smÀrta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillÀmpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.