Inaktivitet Àr idag en av de tio största dödsorsakerna i vÀrlden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ befolkningens hÀlsotillstÄnd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) Àr ett arbetssÀtt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste Ären vunnit allt större uppmÀrksamhet bÄde nationellt och internationellt. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och jÀmföra instÀllningen till, anvÀndandet av och ansvaret för olika insatser för att förbÀttra den fysiska aktivitetsnivÄn hos lÀkare och sjukgymnaster.

Inaktivitet Àr idag en av de tio största dödsorsakerna i vÀrlden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ befolkningens hÀlsotillstÄnd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) Àr ett arbetssÀtt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste Ären vunnit allt större uppmÀrksamhet bÄde nationellt och internationellt. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och jÀmföra instÀllningen till, anvÀndandet av och ansvaret för olika insatser för att förbÀttra den fysiska aktivitetsnivÄn hos lÀkare och sjukgymnaster.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att utifrÄn observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar ta reda pÄ hur tvÄ olika skolor arbetar för att uppfylla det strÀvansmÄl om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta Àr nÄgot som ligger oss bÄda varmt om hjÀrtat och nÀr vi Àr nyutexaminerade lÀrare vill vi kunna vara med och bÄde pÄverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och fÄ andra lÀrare pÄ skolan att förstÄ hur mycket man vinner nÀr eleverna fÄr röra pÄ sig..

Syftet med undersökningen var att fÄ en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa samt idrottsundervisningens pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkÀter, dÀr 124 högstadieelever frÄn tvÄ mellansvenska skolor besvarade enkÀten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet pÄverkar psykisk hÀlsa positivt nÀr det gÀller att kÀnna sig avslappnad, humöret, sjÀlvuppfattning och bÀttre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansÄg att de i idrottsundervisningen fick de lÀra sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hÀlsan hela livet.DÀremot upplevde flertalet av eleverna att det som hÀnder i omklÀdningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas pÄverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollÀrare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen nÀr det kommer till fysisk aktivitet, Àven i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen pÄ förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs pÄ förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge lÀsaren förstÄelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlÀrning och koncentrationsförmÄga. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gÀllande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien Àr hur viktig förskolepersonalens roll och instÀllning Àr till de fysiska aktiviteterna Àr samt visas skillnaden mellan deras instÀllning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus..

Sammanfattning Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap och undersöka om det finns nÄgra konsekvenser i det dagliga livet för personer som fÄr diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse individuell information och utbildning, nutrition och trÀning samt omvÄrdnad har för personer som fÄr diagnosen KOL. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna valde författarna att göra en deskriptiv litteraturstudie. Data samlades in via databaserna SweMed, PubMed/Medline och Cinahl. Författarna valde sökorden KOL, nutrition, omvÄrdnad, trÀning, information och livskvalitet pÄ bÄde engelska och svenska som kombinerades pÄ olika sÀtt för att fÄ bÀsta sökresultat.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollÀrares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsÀttningar barn i Äldern 1-5 Är i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet nÀr det gÀller resurser sÄsom miljö, tid, material och personaltÀthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv pÄ och förutsÀttningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. FrÄgorna som stÀlldes tog sin utgÄngspunkt i syftet och frÄgestÀllningarna för studien. Studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollÀrarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebÀr.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ om elever ser nÄgot samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning. Genomförandet av denna studie bestod av enkÀtundersökningar kombinerat med en aktivitetsdagbok som vi delade ut till eleverna, och undersökning i tidigare forskning och litteratur utifrÄn frÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten visar att en stor del av eleverna deltar bÄde i aktiviteterna pÄ skolidrotten och Àr fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vidare kunde vi se att eleverna i rÀtt stor utstrÀckning vet vilka faktorer som pÄverkar deras inlÀrning. En slutsats som vi kan dra Àr att mÄnga elever ser ett samband mellan fysisk aktivitet och inlÀrning..

Om fysisk aktivitet pÄverkar lÀrandet och har mÄnga andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka vad tillgÀnglig forskning sÀger nÀr det gÀller sambandet mellan fysisk aktivitet och lÀrande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga pÄ och beröra fysisk aktivitet och lÀrande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger pÄ fysisk aktivitet inom skolan har de Àven valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Barn och ungdomar lÀgger idag mindre tid pÄ fysisk aktivitet och mer tid pÄ olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkÀtundersökning riktad till barn i 10-13 - ÄrsÄldern har syftet varit att ta reda pÄ hur mycket tid de lÀgger pÄ olika fysiska aktiviteter, i skolan och pÄ fritiden, samt hur mycket tid barnen lÀgger pÄ olika skÀrmbundna aktiviteter sÄsom dator, tv och surf- och lÀsplatta. VÄr hypotes Àr att det finns ett samband mellan hög frekvens av anvÀndandet av olika skÀrmbundna aktiviteter och lÄg grad av fysisk aktivitet. NÄgot sÄdant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att mÄnga barn tillbringar mer Àn rekommenderad tid framför en skÀrm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sÀnka blodtrycket hos medelÄlders kvinnor med hypertoni..

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstÄ hur sÀrskoleelever ser pÄ fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och pÄ fritiden. Genom en intervju med nÄgra elever frÄn sÀrskolan fick vi reda pÄ detta. Innan intervjun fick eleverna mÄla en bild av dem sjÀlva pÄ en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att fÄ en förstÄelse för elevernas syn pÄ fysisk aktivitet tittade vi pÄ svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Syftet med detta arbete Àr att, med hjÀlp av Friskis & Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det gÄr att upptÀcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under tvÄ veckor har vi observerat tio elever i Ärskurs fem och sex dÀr en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. DÀrefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivÄ pÄ skolarbetet. Resultatet visade att Ätta av tio elever pÄverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte pÄverkades alls och en elev som pÄverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslÀrare.