Vårt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lärare på lågstadiet har för uppfattningar kring ämnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vårt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning där det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lärare från tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen är begränsad kan vi inte dra några generella slutsatser. Resultatet i vår studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet är viktigt för skolbarn där respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlärning på olika sätt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig även att ämnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika ämnen, men undervisningen är oftast inte planerad.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbas av depression men många söker hjälp först vid symtom som fysisk smärta. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med depression. Resultatet förväntades ge ökad förståelse för personer med depression samt underlätta diagnostisering och minska stigmatiseringen av dessa personer. Det 14 vetenskapliga artiklar som låg till grund för litteraturstudien analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ha en känsla av att något är fel och att känna det i kroppen: att leta orsak och kämpa för att hantera sin situation: att sakna värde, vara sårbar och ha brist på hopp: att ha behov av stöd men känna skam och tvivel.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning..

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

SammanfattningSyfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever är i förhållande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillräckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och inställning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger på en kvantitativ enkätundersökning i Stockholmsområdet på två kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i åldern mellan 13 och 16 år deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då urvalet av skola styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller från skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur många dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller från skolan.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god kommunikation? - Vad innebär god kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins småföretag. Vi undersöker hur mycket användarna i dessa småföretag använder datorsystemen och i vilken utsträckning de har fått någon IT-utbildning, användarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och inställning till datoranvändning undersöks genom en enkät som har besvarats av 30 användare. I uppsatsen tittar vi också på hur de IT-ansvariga ställer sig till samma frågor angående användarna och deras egen utbildning och kompetens. Frågorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkät som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom två intervjuer.

Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR ? Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer.

Belastningsrelaterade besvär och sjukskrivningar orsakade av detta är ett stort problem bland vårdpersonal. Vårdarbetet består ofta av tunga lyft och patientförflyttningar och för att underlätta dessa används förflyttningsteknik. Syftet med denna studie var att beskriva hur vårdpersonal upplever att arbeta med förflyttningsteknik efter utbildning. Studien baserades på intervjuer och informanter var två personliga assistenter och tre vårdbiträden från hemtjänsten. Vid analys av materialet användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskor då studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigt och känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematisk ansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna studies resultat.

Det här är resultatet av kandidatarbetet, skrivet under kursen kandidatarbete 15 p vårterminen 2010 på programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är det avslutande examensarbetet efter 3 års studier i fysisk planering på grundläggande nivå. Arbetet handlar om funktionsomvandlingar i staden. Hur ett flexibelt byggande kan underlätta i städer, där behovet av byggnader förändras snabbare än en byggnads livstid. Kandidatarbetet har dels inneburit studier av en funktionsomvandling som gjorts på Stumholmen i Karlskrona och dels inneburit ett försök till en liknande omvandling på ön Kungsholmen i Karlskronas skärgård där en funktionsomvandling är aktuell idag år 2010.